Mormonerna bemötte satiren i Book of Mormon – på sitt eget vis

Musikalen ”Book of Mormon” är en drift med mormonmissionärer. Men i stället för att fnysa åt satiren väljer Mormonkyrkan i Sverige att själv annonsera i teaterprogrammet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Musikalen har Sverigepremiär i januari på Chinateatern i Stockholm.

Den handlar om två mormonska missionärer som kommer till Östafrika. Föreställningen driver med deras ivriga försök att övertyga lokalbefolkningen om sanningen i sin tro.

Hittills har över två miljoner människor sett föreställningen bara på Broadway i New York.

Har köpt reklamplats

Men Mormonkyrkan (eller Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga) tycker – kanske inte helt oväntat – att föreställningen ger en nidbild av den religiösa rörelsen.

Därför har de tagit ett annorlunda grepp inför premiären. De har köpt tre sidors reklamplats i teaterprogrammet som delas ut till besökarna.

Ett försök att ge en rättvisande bild av vilka vi är, resonerar Ingrid Nilsson, informationsansvarig hos Mormonkyrkan i Sverige.

– En del kan tycka det är konstigt att vi ger vårt stöd till musikalen på det här viset. I den ges en nidbild av missionärer, men vi vill ta chansen att visa hur det ser ut på riktigt, säger hon till DN.

Inga problem med satir

Hon tillägger att Mormonkyrkan inte har några problem med att det görs satir om rörelsen.

Problemet är i stället de fördomar som mormonerna utsätts för från allmänheten, menar hon. Till exempel föreställningen att mormonerna i Sverige är för månggifte – vilket är fel. Övriga kyrkor erkänner inte mormonerna som kristna, något som Ingrid Nilsson beklagar. Hon vänder sig även mot bilden av rörelsen som introvert.

– Att vi skulle vara introverta stämmer inte alls, vi lever i vanliga samhällen och går i vanliga skolor. Vi är som folk är mest, säger Ingrid Nilsson.

Att köpa in sig i häcklarens programblad är ett koncept som prövats på fler ställen. Tidigare har man bland annat annonserat i programbladen vid uppsättningar både i London och New York.

– Deras erfarenhet var att när de intagit en avslappnad attityd gentemot föreställningen så var det som skrevs ofta neutralt eller positivt. Och vi fick större uppmärksamhet, säger Ingrid Nilsson till tidningen.