Ny studie: En av tio kvinnliga pingstpastorer har sextrakasserats

En av tio kvinnliga pingstpastorer har varit utsatta för sexuella trakasserier. Det visar en ny studie om jämställdhet i Pingströrelsen.– Det rimmar illa med vår kristna övertygelse och bekännelse av allas lika värde, säger Jenny Bergh och Anethe Carlsson som gjort studien.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

På uppdrag av Pingst ung har pastor Anethe Carlsson och ledarskapskonsulten Jenny Bergh tagit reda på hur det står till med jämställdheten i Pingströrelsen.

Som Dagen tidigare skrivit visar den på stora brister i hur kvinnors kunskaper och förmågor tas tillvara och uppmuntras på ledarnivå i Pingströrelsen i dag.

Få studier i ämnet

Att antalet kvinnor minskar drastiskt ju högre upp i pingsthierarkierna man kommer är känt sedan tidigare. Men att pastorskvinnor känner sig sexuellt trakasserade har aldrig framkommit i någon svensk undersökning.

– Det finns väldigt få studier av det slaget över huvud taget. Men hade det inte varit för det undersökningsföretag som vi tog hjälp av så hade frågan om sexuella trakasserier inte kommit med. Det var de som tyckte att den borde finnas med, förklarar Anethe Carlsson.

10 svarade ja

En enkät skickades till samtliga 588 medlemmar i nätverket Pingst Pastor. 311 svar kom in anonymt varav 87 från kvinnor. En av frågorna som ställdes var: Har du utsatts för sexuella trakasserier?

Frågan ställdes enbart till kvinnorna och av de totalt 87 kvinnor som svarade, av totalt 122 kvinnor i nätverket, svarade 10 ja. Det betyder att en av tio säger att de någon gång varit utsatta för sexuella trakasserier.

– Vi blev förvånade och tycker det är allvarligt. Det visar att vi i Pingströrelsen behöver jobba mer med attitydfrågor och hur vi behandlar varandra, säger Jenny Bergh.

– Att en av tio kvinnliga pingstpastorer har varit utsatta stämmer med de få liknande undersökningar som gjorts i profana miljöer och som vi jämfört med. Så vi är varken sämre eller bättre än samhället i övrigt, konstaterar Anethe Carlsson.

Inget svar om plats

Var de sexuella trakasserierna ägt rum ger enkäten inga svar på. Inte heller är det glasklart vem eller vilka som trakasserar. Av de två som skriftligt kommenterat sina ja blev en utsatt som ungdomsledare.

– Den andra anger att hon blev utsatt av en pastorskollega men mer än så vet vi inte, berättar Jenny Bergh som drar slutsatsen att sexuella trakasserier förekommer såväl i församlingar som i pastorskollegiet.

Hon är övertygad om att de som utsätter andra för detta ofta själva inte är medvetna om det. Och inte heller omgivningen lägger alltid märke till när någon går för långt.

– Till exempel när någon nyper en kvinna i midjan eller kommenterar en kvinnas utseende på ett förlöjligande eller nedlåtande sätt gör den sig skyldig till sexuella trakasserier, resonerar Jenny.

– Den som blir utsatt för detta har svårt att sätta ord eller etikett på vad som hänt. Personen tycker det är obehagligt och kanske känner sig kränkt. En del kanske också skäms över att ha blivit utsatta och berättar det inte för någon.

– Vi misstänker därför att det finns ett mörkertal, menar Anethe. En av tio låter kanske inte så farligt, men ingen ska behöva tolerera en sådan behandling.

Sker på ett subtilt sätt

Enligt Jenny och Anethe sker sexuella trakasserier ofta på ett subtilt sätt så att bara den som utsätts märker det.

– Den personen blir ofta överrumplad men reaktionen kommer först senare för en del. Och eftersom okunskapen om sexuella trakasserier är stor, både hos kvinnor och män, är det inget man pratar om.

Fakta:

  • Fakta: Sexuella trakasserier
  • Arbetsmiljoupplysning.se ger följande definition:
  • ”Sexuella trakasserier är ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökande eller arbetstagare. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspelande och nedvärderande. Det är den som blir utsatt som avgör om beteendet är ovälkommet eller inte.”
  • Om arbetsgivaren får veta att någon är utsatt är arbetsgivaren skyldig enligt diskrimineringslagen att göra något åt det så att det inte händer igen.
  • Den arbetsgivare som inte ingriper bryter mot lagen.
Lilla Erstagården