Nya budgeten: Mer pengar till bistånd

Biståndet höjs, och pengar flyttas över från flyktingmottagande i Sverige till hjälparbete utanför landet.
Nästa år går åtta miljarder kronor mer till bistånd utomlands, enligt regeringens budget.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Biståndet höjs, och kostnaderna för flyktingmottagning i Sverige minskar. Det står klart då regeringen presenterade sin höstbudget, där ungefär åtta miljarder kronor mer kommer att gå till utlandsbiståndet nästa år.

Beskedet från regeringen tas naturligtvis emot med glädje av biståndsorganisationer, även om det finns en baksida av myntet.

– De minskade avräkningarna (för flyktingmottagande) beror på att Europa har stängt dörren, säger Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonia.

– Det är inget man kan jubla åt. Inte minst när flyktingar blir fast i länder som Libyen, med rapporter om fruktansvärda övergrepp. Där landet dessutom får bistånd för att stoppa asylsökande att nå Europa.

Men i övrigt är Magnus Walan glad, och noterar tre saker.

Regeringen håller fast vid enprocentsmålet.

Avräkningarna minskar.

Man har börjat räkna utifrån den nya BNI-modellen även för biståndet, vilket innebär en ökning med en halv miljard kronor.

– Det är saker som regeringen ska ha beröm för, säger han.

Minskat demokratiskt utrymme

Samtidigt säger han att behoven är oändliga, och lyfter en oroväckande trend med minskat demokratiskt utrymme, och hårt ansatta MR-rörelser.

– Här behövs svenskt bistånd, och det är ganska unikt att ge stöd för de här krafterna, säger han.

Samtidigt är statistiken något snårig när det kommer till bistånd, och en hel del olika siffror är i svang. Åtta miljarder kronor mer går alltså till utlandsbistånd, men själva biståndsbudgeten ökar bara med Tre miljarder. Och häromdagen skrev biståndsminister Isabella Lövin en debattartikel på DN Debatt om en höjning på en halv miljard.

Siffrorna stämmer

Staffan Landin har följt biståndsdebatten under lång tid och menar att alla dessa siffror stämmer. Allt beroende på hur man vänder och vrider på statistiken.

– Allt handlar om vad man anser är bistånd, säger han till Dagen.

– Regeringen brukar alltid använda den definition som passar dem bäst, och hänvisar ofta till biståndsramen, för den ökar snabbast.

Biståndsramen

Vill man ge bilden att biståndet ökar, så går det ofta att peka på just biståndsramen, den summa pengar som samlas inom utgiftsposten bistånd i budgeten.

– Vad regeringen inte alltid vill berätta handlar om avskrivningarna, exempelvis när allt större delar av biståndsramen stannar i Sverige, främst genom att finansiera flyktingmottagandet, vilket exploderade år 2015.

Regeringens budskap det året var att mer pengar satsades på bistånd, för att biståndsramen ökade. Att mindre pengar gick till biståndsarbete utomlands på grund av flyktingkostnaderna var man inte lika mån om att berätta. Det kom fram först när biståndsorganisationerna själva valde att lyfta frågan.

Staffan Landin menar att det är dags att börja använda samma mått år efter år, för att på så sätt kunna göra en bra jämförelse av hur utvecklingen ser ut.

– Jag tycker det vi faktiskt borde räkna är de pengar vi ger i bistånd via Sida och UD, de pengar vi satsar i andra länder för att göra världen bättre.

Han menar att alla pengar som stannar i Sverige, med administration för Sida, flyktingmottagning med mera, inte borde räknas med.

– I så fall kan vi konstatera att i årets budget ökar biståndet med åtta miljarder. Hoppas vi kan fortsätta använda det här sättet att räkna, för det ger den bästa bilden.