Nyheter

Hård kamp om EU-budget vid toppmöte

Fyra klädbyten ombads deltagarna vid EU-toppmötet om långtidsbudgeten ha med sig till mötet i Bryssel, som pågår just nu. EU-parlamentet önskar höjda avgifter och talar om viktiga värderingar, och projekt som måste genomföras – motståndarna vill se en union som mättar mun efter matsäcken.

1 av 2

Debatterna och presskonferenserna på temat budget avlöste varandra när EU-parlamentet möttes i Strasbourg under förra veckan. EU:s långtidsbudget ska nu förhandlas fram, och den här veckan är det EU-toppmöte där de 27 ländernas regeringsföreträdare möts och pratar budget. Det extrainsatta toppmötet – som redan från början spåddes bli utdraget – pågår till och med i dag, fredag, men kan, om mötesvärden Charles Michel lyckas få fram ett kompromissförslag, förlängas till lördag.

Storleken på budgeten är ett tvisteämne. EU– kommissionen har lagt ett förslag där bland annat Sverige ska få kraftigt höjda avgifter. Detta har mötts med kraftiga protester både från svenskt regeringshåll och från i stort sett samtliga svenska partier.

– Vi kan inte acceptera en dramatisk ökning av våra avgifter. Det kommer inte på tal. Vi har ett starkt samarbete mellan Danmark, Österrike, Nederländerna och Sverige för att se till att volymen stannar vid 1 procent och att vi har hållbara rabatter eller korrigeringar, säger statsminister Stefan Löfven till TT.

"Inre solidaritet"

EU-parlametet önskar en höjning från den enprocentsregel som Löfven talar om till 1,3 procent. Parlamentsledamoten J M Fernandes (EPP-gruppen) säger till Dagen att budgetfrågorna handlar om solidaritet, och att det är viktigt att ländernas företrädare förklarar för sina medborgare vad pengarna används till. Det är så, menar han, som man kan ta udden av den EU-kritiska populism som har brett ut sig i vissa av unionens länder.

– Vi måste försvara våra värderingar. Vi måste försvara den inre solidariteten. Det behövs pengar om vi ska kunna ta itu med klimatfrågorna. Om vi ska kunna stödja lantbruket och forskningen. Om vi ska kunna bekämpa cancer, stödja unga människor och utveckla landsbygden.

J M Fernandes sitter i parlamentets budgetkommitté, och han arbetar också med budgetkontroll. Han säger att det är viktigt att medlemsländernas regeringar också ger hela bilden av medlemsskapet i EU – att det inte bara kostar, utan ger tillbaka också.

– Populism ger en förenklad bild. Det finns regeringar som är fega, men i längden vinner de inte något på detta.

Klimatsatsningar - eller svensk skola?

Förespråkarna för en höjning av avgifterna talar om att viktiga projekt inom den så kallade "Green deal" som handlar om klimatet, inte kan bli av om inte pengarna kommer in. Man talar också om jämställdhetsprojekt, forskningssatsningar och andra angelägna satsningar. Om att Storbritannien lämnar och att det då behövs mer pengar.

Motståndarna talar om att EU ska mätta mun efter matsäcken. "Make EU lagom", menade KD inför förra valet i Sverige.

– Vår avgift ska inte gå upp till de 1,3 procent som parlamentet vill ha. Jag hoppas att vår regering håller fast vid den rabatt vi har nu. Om vi nu förlorar Storbritannien måste vi fundera på hur vi kan spara in, och inte begära mer av medlemsstaterna. 0,3 procent låter ju lite, men det är ganska mycket pengar. Som sjukvården i Sverige behöver. Som skolorna och förskolorna behöver, sa EU-parlamentarikern David Lega (KD) till Dagen inför toppmötet.

Fler artiklar för dig