Inget förbud för konfessionella friskolor före valet

Det har visat sig vara tidskrävande och komplicerat att hitta en lagstiftning som förbjuder nya konfessionella friskolor. Religionsfrihet en viktig fråga att ta hänsyn till.

Enligt januariavtalet ska det införas ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. En utredning presenterades i början av januari, men nu ser det ut som om att själva lagstiftningen dröjer. Först efter juli 2023 kan det bli aktuellt med ett etableringsstopp, rapporterar TT.

– Jag ser inte att vi kan hålla den tidsplan vi önskat oss, kommenterar Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson för Liberalerna, till TT.

Handlar om religionsfrihet

Det finns flera anledningar till att processen drar ut på tiden, bland annat handlar det om de internationella konventioner som Sverige skrivit under som tar upp både religionsfrihet och näringsfrihet. Enligt Europakonventionen har exempelvis föräldrar rätt att välja en skola som ligger i linje med sin egen religiösa eller filosofiska övertygelse, något som lagstiftningen måste ta hänsyn till.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare sagt att det går att komma runt de här juridiska problemen. Nu lämnar hon en skriftlig kommentar till TT angående den utdragna processen.

“Arbetet med en lagstiftning som kan stoppa nyetablering av konfessionella friskolor och strama upp regelverket pågår. Detta är komplicerade juridiska frågor, men jag är övertygad om att vi kan lägga fram lagförslag som håller”, säger hon.

Stoppa extremism

Syftet med att förbjuda nya religiösa friskolor att etablera sig handlar, enligt dem som driver frågan, om integration och om att se till att inga extremister får bedriva skolor.

Till stor del är det ett arbete som verkar gå att sköta även utan det planerade etableringsstoppet. På DN-debatt berättar exempelvis de två S-ministrarna Morgan Johansson och Mikael Damberg att fem “utbildningsverksamheter” med extremistkoppling stängts ned och att hundratals elever räddats från radikalisering.

Informella religiösa skolor

Även Roger Haddad (L) säger till TT att generella skärpningar i skollagen är viktiga i väntan på ett etableringsstopp. Han konstaterar att religiös extremism även finns i skolor som på pappret inte har en konfessionell inriktning och exemplifierar med den numera nedstängda Vetenskapsskolan och dess koppling till islamism.

Ett mer dagsaktuellt exempel är Nya kastets skola i Gävle, som nu Skolinspektionen väljer att stänga ned efter att ha funnit kopplingar till muslimsk extremism. Inte heller den skolan var registrerad som en konfessionell friskola, utan dess status som muslimsk skola var informell.

Stängningen av skolan har skett i utifrån uppgifter som kommit till Säkerhetspolisen som ansåg att det fanns en risk för att eleverna på Nya kastets skola skulle utsättas för radikala budskap.

---

Fakta: Konfessionella friskolor

• Inför valrörelsen 2018 hamnade de konfessionella friskolorna i rampljuset.
• Socialdemokraterna gick ut med löftet om att helt förbjuda skolformen.
• Liberalernas förslag handlade om ett etableringsstopp, vilket senare också letade sig in i januariavtalet.
• Det parti som i dag främst försvarar de konfessionella friskolorna är Kristdemokraterna.

---