Nyheter

Analys: Historiskt avtal minskar risken för krig

Arne Lapidus: För tidigt att tala om ett genombrott - men avtalet mellan Israel och Libanon kan på sikt leda till fred

Israel och Libanon slöt avtal om en havsgräns – och det kan bli en historisk vattendelare i relationen mellan de båda länderna som formellt är i krig med varandra. Avtalet kan få ekonomisk, politiskt och säkerhetsmässig betydelse.

TEL AVIV. Strax före Israels val och strax innan Libanons president avslutar sin ämbetsperiod lyckades de båda länderna efter flera års förhandlingar komma överens om en havsgräns som reglerar deras rätt till gasfyndigheter som finns – och kan finnas – i Medelhavet utanför deras kuster.

Det är för tidigt att tala om ett genombrott – länderna är formellt i krig med varandra sedan 1948 – men det kan så småningom leda till fred och diplomatiskt erkännande.

På kort sikt innebär avtalet att spänningen dramatiskt minskar och till att Israel kan börja utvinna gas på ytterligare en plats i havet. Samt till att också det utfattiga Libanon på lite längre sikt kan få välbehövliga gasintäkter.

Så båda länderna är nöjda med överenskommelsen som visar att inte ens infekterade arabisk-israeliska relationer behöver vara ett nollsummespel.

Israels premiärminister Yair Lapid säger att avtalet innebär att Libanon i praktiken erkänner Israel. Libanons president Michael Aoun tillbakavisar den tolkningen, med den libanesiske chefsförhandlaren talar om “en ny era”.

Och den terrorstämplade islamiströrelsen Hizbollah, både milis och politiskt parti som dominerar Libanons politik, talar om en “stor seger”. Tidigare hade Hizbollah hotat att gå till krig om Israel började utvinna gas innan det fanns ett avtal – och gruppen sköt tidigare i år drönare mot det israeliska gasfältet Karish som en varning.

Hizbollah hade också försatt sina styrkor i beredskap men trappar nu ned. Så avtalet reducerar risken för krig, enligt många bedömare.

Överenskommelsen beseglades i en ceremoni i en FN-bas på gränsen mellan Libanon och Israel. Men det skedde utan handskakningar och kontakt mellan de båda ländernas delegationer. De överlämnade bara ett dokument undertecknat av sina respektive ledare till den amerikanske medlare som lett förhandlingarna.

Avtalet ger Israel rätt i fältet Karish, något som redan påbörjats. Flera bedömare pekar på att gas därifrån och från andra israeliska fyndigheter kan exporteras till Europa och därmed minska Europas beroende av rysk gas. Samtidigt får Libanon rätt att prospektera fältet Qana som sträcker sig en bit in på den israeliska sidan av havsgränsen. Om man hittar gas där får Israel rätt till en del av intäkterna, något som ska fastställas i framtida förhandlingar.

Avtalet täcker ett 860 kvadratkilometer stort område i östra Medelhavet.

– Det är en diplomatisk framgång. Det är inte varje dag ett fiendeland erkänner staten Israel i ett skriftligt avtal, säger Israels premiärminister Yair Lapid.

Han väntas dra opinionsmässig nytta av detta i det israeliska parlamentsvalet på tisdagen. Oppositionsledaren Benjamin Netanyahu fördömde till en början avtalet som ett “historiskt nederlag” och hävdade att Israel helt gett efter för Libanons krav och, framför allt, Hizbollahs hotelser.

– Libanon fick 100 procent, Israel noll procent, sa Netanyahu.

Men han har tonat ned kritiken eftersom den israeliska opinionen tycks vara positivt inställd till avtalet. Israels försvars- och säkerhetsetablissemang ställer sig också bakom överenskommelsen även om några bedömare varnar för att Hizbollah kan betrakta den israeliska kompromissviljan som “svaghet”..

Det är en “viktig milstolpe i relationerna mellan de båda länderna som har befunnit sig i en aktiv och pågående konflikt i decennier”, skriver Orna Mizrahi, som är senioranalytiker vid Institutet för nationella säkerhetsstudier i Tel Aviv.

“Avtalet har fördelar för både parter och möjliggjordes av att deras intressen sammanstrålar och att de är villiga att kompromissa”, skriver hon.

Israel kan nu ha tagit ett steg mot fred med grannstaten Libanon efter att tidigare ha slutit fred med grannarna Egypten 1979 och Jordanien 1994. 2020 slöt Israel avtal om normalisering med Förenade arabemiraten och Bahrain.

---

Fakta: Gräns ger gas

  • Israel och Libanon har med amerikansk medling nått ett avtal som reglerar vattengränsen mellan de båda länderna i östra Medelhavet och utvinningen av gas i området.
  • Därmed kan mer gas komma att utvinnas och prospekteras i ett läge där många länder i främst Europa vill göra sig mindre beroende av rysk gas. Avtalet drar en skiljelinje i ett havsområde som sträcker sig över cirka 860 kvadratkilometer.
  • Det innebär att Israel redan nu kan börja pumpa gas från sitt undervattensfält Karish – utöver sina två tidigare gasfält i östra Medelhavet: Tamar och Leviathan.
  • Samtidigt kan Libanon börja prospektera gas i sitt fält Qana, som delvis ligger på den israeliska sidan gränsen och där Israel därför får rätt till en del av intäkterna – om och när man hittar gas där.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig