Allt mindre pengar till EU-migranterna

Givandet till EU-migranter har minskat. Det märks både för den enskilda människan och hos hjälporganisationerna.
– Attityderna har hårdnat, men gruppen är fortfarande lika utsatt, säger Peter Toftgård på Erikshjälpen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Hon har suttit utanför Ica på Kungsholmen i Stockholm till och från under fem års tid. Veronica, 26 år, lämnade man och tre barn i Rumänien för att försöka samla ihop pengar i Sverige. Pengar som går till mat, medicin, vatten och el för familjen som är kvar hemma.

Hennes man har svårt att använda sina ben efter en bil­olycka och själv får hon inget jobb eftersom hon saknar utbildning.

– Jag kom hit för att hjälpa barnen. Jag åkte hit i en minibuss tillsammans med min bror och hans fru, säger hon när Dagen får en pratstund med henne.

Kollega som tolk

Hon kan ytterst lite svenska så vi får hjälp att tolka frågorna till rumänska. Veronica berättar att hon märker av en minskning i givandet.

– När jag kom hit kunde jag få mellan 200 och 250 kronor på en dag. Nu är det ungefär 100 kronor på en dag, säger hon.

– Människor vill inte ge nu. Ibland får jag kläder till barnen eller lite mat.

Vad drömmer du om för framtiden?

– Jag har ingen dröm. Att jag ska kunna leva, att mina barn ska ha det bra. Helst vill jag ta hit min familj och bo här, jag vill inte tillbaka till Rumänien.

Läs också: Frida Park: Går inte undvika att bli utnyttjad

 

Attityden förändrats

Hjälporganisationerna bekräftar det som Veronica märker i sin pappmugg: svenskarnas engagemang för utsatta EU-migranter har minskat.

– Det har helt klart skett en avmattning över tid av människor som engagerar sig för den här gruppen, säger Peter Toftgård, programchef för Erikshjälpens insamlingsstiftelse.

– Den politiska diskussionen som förs handlar mer om att begränsa att dessa personer finns i Sverige. Attityder har hårdnat och engagemanget minskat.

Chockartad fattigdom

Erikshjälpen har sina månatliga givare som inte påverkas av den opålitliga samhällsdebatten, men spontana gåvor ser de inte av på samma sätt som för två eller tre år sedan. Under våren 2015 kom många EU-migranter, främst från Bulgarien och Rumänien, till Sverige. Då var också engagemanget som störst, menar Peter Toftgård.

– Gruppen är lika utsatt och i stort behov av långsiktig hjälp. Från Erikshjälpens sida satsar vi framför allt på insatser i hemlandet, som att bygga en bro mellan den marginaliserade människan och övriga samhället.

Läs även: Tiggarbossar fick hjälp av diakoner

 

Fungerande skyddsnät

Men bilden om läget i Rumänien går isär. Nationella samordnaren Claes Ling-Vannerus, på Länsstyrelsen i Stockholm, som just lämnat en ny lägesrapport om EU-medborgares situation, menar att det finns ett fungerande skyddsnät i landet.

– Det finns flera olika stöd till familjer, till exempel kan de få bidrag för att värma upp sina bostäder, säger han till TT.

– Lägsta nivån på a-kassan ligger på runt 4 000 svenska kronor, berättar han, och dessutom kan familjer få barnbidrag. Det finns också socialbidrag.

Claes Ling-Vannerus menar att han även hört romer som tonar ner problemet med diskriminering.

– Bilden varierar. Det är också romer som säger att även romer har alla möjligheter i dag.

Visar barnen

Innan vi lämnar Veronica utanför Ica kommer en kvinna ut från butiken och de båda vinkar igenkännande åt varandra.

Malin Chrysanthov lägger en slant i hennes gröna pappmugg och berättar att det är något hon försöker göra regelbundet.

– Vi ger frekvent, både jag och barnen. Framför allt gör jag det för att visa mina barn att vi har ett gemensamt ansvar för att alla ska må bra, säger hon.

– Det bygger vår framtid. Att bygga jaget genom att hjälpa laget. Men det är svårare nu när man inte har så mycket kontanter, det går ju inte med Swish.

Läs vidare: För få tiggare – Uppsala drar in bidrag till Stadsmissionen

 

Fakta: EU-migranter i Sverige

2015 uppgick antalet utsatta EU-medborgare till cirka 4 700 personer.

Exakt hur många som finns här i dag vet ingen, enligt den nationella samordnaren Claes Ling Vannerus.

De som finns här nu är mer spridda än 2015, de bor till exempel oftare i bilar nu, än i läger som de gjorde då.

I Stockholm uppskattas 600-700 personer sitta på gatorna och tigga.

I Göteborg uppskattas de till cirka 100 personer, i Malmö något färre.