"Bra att prata om döden i barnlitteraturen"

Många fler får dö i de svenska barnböckerna än i de engelska. Men i den engelska barnlitteraturen pratar man gärna om ett liv efter detta, det gör man inte i den svenska.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

– I engelskspråkig barnlitteratur pratar man mycket om att man kommer man till en himmel när man dör. På svenska pratar man inte så mycket om en himmel eller ett liv efter detta. Det är bara "livet är slut och det är tråkigt", och om hur vi kan gå vidare och hantera problemet med döden, säger B. J. Epstein, docent i litteratur vid University of East Anglia.

Hon har studerat skillnader i hur man skildrar döden i svensk respektive engelsk barnlitteratur. Och kommit fram till att skillnaderna är ganska stora, berättar hon i Kulturnytt i Sveriges Radios P1.

 

Läs också: "Barn vill prata om de stora frågorna"

 

Vill skydda barnen

Hon menar att åldersspannet för karaktärer som dör är mycket bredare i de svenska barnböckerna än i engelska. I de engelskspråkiga böckerna är det djur och äldre människor som dör, vilket kan spegla viljan att skydda barnen från det som är extra tungt i livet, något man ville göra då den engelskspråkiga världen drabbades av världskrigen under 1900-talet.

Vill man som svensk få hjälp med att prata om döden med barn har man många böcker att välja på. Det framgår tydligt av en sammanställning av barnböcker som berör döden som Botkyrka bibliotek har gjort. Man har delat upp boktipsen i flera kategorier. Böcker som mer allmänt sätt berör livsfrågor och som kan avdramatisera döden och det som skrämmer med den. Böcker som kan läsas när ett barn förlorar en förälder, eller ett syskon, en mor/farförälder eller ett älskat djur.

 

Läs mer: Prästen som öppnade dörren för fantasylitteratur

 

Skildra verkligheten

Enligt B. J. Epstein är det bra att bekanta barnen med döden med hjälp av litteraturen. Det kan få mycket positiva konsekvenser för den uppväxande människan, inte minst på sikt. Hon menar att barnlitteraturen ska skildra det som händer ute i den verkliga världen.

– Jag är universitetslektor och har många elever som är 18-20 år. De kan fråga mig saker som jag förvånas över att de inte vet om. De är väldigt oskyldiga. Man oroar sig lite för när de kommer ut i världen, för de vet inte riktigt hur de ska hantera den.

HBTQ-frågor i frikyrkan
Nyheter Så jobbar de olika frikyrkosamfunden med bemötandet av homosexuella i sina församlingar.
Foto: TT
Foto: TT
Livsstil Många studenter är på jakt efter både kunskap och ny församling när man börjar plugga in en ny stad.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Foto: ANDERS WIKLUND / TT