EU:s klimatfinansiering får kritik för lånedel

EU bidrar varje år med mångmiljardbelopp i internationell klimatfinansiering. Men en stor del består av lån – vilket nu får skarp kritik.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det är i en ny rapport från ACT-alliansen, där Svenska kyrkan är en av medlemsorganisationerna, som problemen med EU:s klimatfinansiering tas upp. En granskning har visat att merparten av EU:s klimatfinansiering består av lån, snarare än bidrag – och att Turkiet är den största mottagaren.

”Föreställ dig att din cykel blir förstörd av en bil och att föraren erbjuder sig att betala för reparationen genom att ge dig ett lån. Skulle det vara rättvist? Skulle det vara acceptabelt?” Det frågar Martin Vogel och Mattias Söderberg i en bloggpost på ACT-alliansens webbplats.

Kärnan i kritiken i ACT-rapporten är att EU räknar in bidrag från Europeiska investeringsbanken (EIB) – och därmed lån – mot det ambitiösa mål som fastställdes vid Köpenhamnsmötet år 2009. Då förband sig 140 länder att stödja utvecklingsländer med 100 miljarder dollar (ungefär 85 miljarder euro) per år vid år 2020.

1,9 miljarder euro i lån

Enligt officiell statistik uppgick EIB:s bidrag till EU:s klimatfinansiering till 1,9 miljarder euro under 2016. Under samma period delade Europeiska kommissionen och Europeiska utvecklingsfonden, EU:s två andra klimatbidragsgivare, ut 2,7 miljarder euro i klimatfinansiering.

ACT-alliansen anser att agerandet från kommissionen och utvecklingsfonden är positivt. Men att investeringsbankens andel av EU:s klimatfinansiering är så pass stor får kritik.

När det gäller proportionerna mellan bidrag och lån är variationen stor bland EU:s medlemsstater. Frankrike och Spanien har den lägsta bidragsnivån, åren 2013–2014 gav de bara två respektive tolv procent av klimatfinansieringen i form av bidrag – olika former av lån utgjorde samtidigt en betydligt större del.

På andra sidan skalan finns bland annat Sverige och Danmark. Åren 2013–2014 utgjordes klimatfinansieringen till 100 procent av bidrag.

Enligt Martin Vogel och Mattias Söderberg är EU:s klimatfinansiering inte enbart problematisk med tanke på att en stor del utgörs av lån.

Ett annat problem är hur medlen fördelas.

Klimatförändringarnas spår

Martin Vogel och Mattias Söderberg skriver att EU har ett allt för stort fokus på lindrande åtgärder: bland annat energieffektivitet, förnybar energi och omställning till koldioxidsnål utveckling. De menar att EU borde satsa mer på att åstadkomma anpassningar i klimatförändringarnas spår.

”Det finns behov av investeringar i motståndskraftigt jordbruk, bevattningssystem och skyddsmurar mot vatten – åtgärder som kan hjälpa människor att anpassa sig till kontinuerlig torka, översvämningar och förödande stormar.”

Ett tredje område som EU får kritik för handlar om vilka länder som får del av klimatfinansieringen.

Grundtanken är att det ska vara de fattigaste och mest utsatta länderna. Men enligt ACT-rapporten går en stor del av EU:s klimatfinansiering till tillväxt-ekonomier, och Turkiet är det land som får allra mest stöd.

”Det råder inte någon tvekan om att det finns behov av klimatförändringar i Turkiet, men när FN-avtalet om klimatfinansiering antogs utgick de flesta länder från att stödet skulle gå till de fattigaste länderna som hade svårigheter att vidta åtgärder”, skriver Martin Vogel och Mattias Söderberg.

Fakta:

Fakta: Klimat-finansiering

Klimatfinansiering brukar definieras som det ansvar industrialiserade länder har att kompensera utvecklingsländer med pengar för de skador de industrialiserade ländernas utsläpp av växthusgaser har orsakat och fortsätter att orsaka.

ACT-alliansen samlar kyrko- relaterade organisationer och har fler än hundra medlemsorganisationer i cirka 130 länder. I Sverige är Svenska kyrkan och Diakonia medlemmar.