Europadomstolen gav konvertit rätt i Schweiz

Europadomstolen ger Schweiz bakläxa för hanteringen av en asylsökande konvertit som skulle utvisas till Afghanistan med uppmaningen att han på plats skulle kunna dölja sin kristna tro. Det ansågs inte förenligt med de mänskliga rättigheterna där religionsfrihet är en parameter.

Viktig för Sverige

Ruth Nordström är chefsjurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna som har flera konvertitärenden på sitt bord. Hon säger till Dagen att Europadomstolens beslut, som offentliggjordes den 5 november, kan få betydelse även för konvertiter i Sverige.

– Vi har redan hänvisat till domen i tre ärenden, säger hon.

– Det är glädjande att de tar upp vikten av att kunna manifestera sin tro, inte bara ensam i hemlighet utan i gemenskap med andra.

Ruth Nordström berättar att de schweiziska myndigheterna ville utvisa den berörda personen trots att han ansågs vara genuint kristen. De menade att han kunde hålla sin tro för sig själv, vilket Europadomstolen nu markerar mot.

Kristen tatuering

I Sverige är praxis att inte utvisa asylsökande som är genuint kristna till Afghanistan, ett land som i lagstiftningen inte tillåter avfall från islam. Men Ruth Nordström menar att även Migrationsverket i vissa fall för ett liknande resonemang. Själv företräder hon exempelvis en asylsökande som tatuerat in ett kors och namnet Jesus på kroppen och som fått ett utvisningsbeslut.

– Migrationsverket säger indirekt att en tatuering går att dölja, så frågan är aktuell även i Sverige, säger Ruth Nordström.

Vägledande dom

Om Europadomstolens dom innebär förändringar för asylsökande som åberopar religion som skäl återstår att se. Ruth Nordström säger att Schweiz har möjligheten att överklaga, i övrigt ska den här domen vara vägledande, även i Sverige.

Leva ut tron

Ruth Nordström vill också belysa att i domen tar man fasta på hur en individ lever ut sin tro och det är något som borde väga tyngre även hos svenska migrationsmyndigheter. Hon menar att bedömningarna tidigare ofta handlade om att besvara kunskapsfrågor då en asylsökandes konvertering skulle bedömas.

– Nu har man i stället börja ställa massor av frågor som handlar om känslor, säger Ruth Nordström som menar att det är att hamna i ett annat dike.

Själv vill hon lyfta vikten av att kunna leva ut sin tro och att det är något man även ska kunna göra om man utvisas till sitt hemland.

---

Asylsökande konvertiter i Sverige

• Religionsförföljelse kan uppges som skäl för att söka asyl i Sverige.

  Främst handlar det om asylsökande från muslimska länder där man enligt lag inte får lämna islam.

  Konvertitfallen i Sverige handlar ofta om asylsökande som kommit till tro i Sverige.

  Migrationsverket gör då en bedömning om tron är genuin eller inte, vilket blir avgörande för asylärendets utgång.

---