Expo: Fördummande debatt om den svenska antisemitismen

Förra veckan skrev Dagen om en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att antalet hatbrott har ökat i Sverige.

Enligt rapporten är antisemitiska hatbrott den kategori som har ökat mest. Jämfört med 2016 har dessa brott ökat med hela 53 procent. Under 2018 identifierades nästan 280 brott med antisemitiska motiv.

Stiftelsen Expo arbetar för att "upplysa allmänheten om rasism och främlingsfientlighet". Och i går, på årsdagen av den så kallade kristallnatten 1938, då Tysklands judar utsattes för en pogrom iscensatt av den nazistiska regimen, publicerade tidskriften Expos chefredaktör Daniel Poohl en kritisk text om den antisemitiska debatten i Sverige.

Han ger fyra exempel på "seglivade felaktigheter och generaliseringar":

1. Antisemitismen kommer utifrån.

Daniel Poohl skriver att antisemitismen tvärtom är en del av det svenska och europeiska kulturarvet. "Den ligger nedbäddad i vårt gemensamma medvetande. Den väcks till liv och får näring i tider av polarisering och social oro."

2. Den våldsbejakande vänsterextremismens antisemitism.

Daniel Poohl skriver att det är fel att enbart anklaga våldsbejakande vänsterextremism för antisemitism. Han menar att problemet är större än så. "... det finns också falanger inom vänstern som har en större tendens att falla in i antisemitiska tankebanor än andra. Det tydligaste exemplet är den anti-imperalistiska vänster som befolkas av rester från 68-vänstern", skriver han.

3. Extremhögerns öppna antisemitism.

Daniel Poohl noterar att antisemitismen inom exempelvis NMR är lätt att känna igen. "Men i de icke-nazistiska delarna av vit makt-miljön och i vissa konservativa miljöer odlas och sprids en antisemitism i allt vidare cirklar som möter få reaktioner", skriver han och nämner Donald Trump och Sverigedemokraternas Björn Söder.

4. Muslimer tar med sig sin antisemitism till Sverige.

Daniel Poohl skriver att det är belagt att "andelen personer som har antisemitiska attityder är större bland personer som ser sig som muslimer jämfört med den svenska befolkningen i stort". Samtidigt hänvisar han till en amerikansk studie från 2014 som ger en mer komplex bild av antisemitismen. Daniel Poohls slutsats är att graden av antisemitism inte hänger ihop med religion, "utan snarare den politiska kulturen i det land man växt upp i".

Avslutningsvis skriver han att det inte går att komma tillrätta med antisemitismen i Sverige så länge diskussionen är "så förenklad som den är i dag".