18 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Flera nomineringsgrupper kräver: Ta inga stora beslut i kyrkomötet i år

Det i år rejält reducerade kyrkomötet bör inte få fatta några beslut i större frågor. Det kravet framförs i flera motioner

Årets kyrkomöte hålls i betydligt mindre skala än normalt, och genomförs digitalt med anledning av coronasituationen. Antalet ledamöter har reducerats från 251 till 44. På onsdagen gick tiden ut för att lämna in motioner, och i år blir det endast 26 motioner att avhandla, vilket är betydligt färre än vanligtvis.

Det faktum att kyrkomötet i år genomförs i begränsat format ligger bakom att det i flera motioner föreslås att mötets beslutsrätt i år ska minskas. Strategiska beslut bör inte fattas av ett förminskat kyrkomöte, argumenterar Johan Blix (ÖKA). Flera av de ärenden som tas upp i Kyrkostyrelsens skrivelse berör strategiskt viktiga frågor som är viktiga för kyrkans identitet, menar han och oroas över att makten tycks vara på väg att flytta från församlingar till nationell nivå så att kyrkan ”blir mera som en koncern i sin organisation”. Viktiga principiella frågor bör avgöras av ett kyrkomöte med alla ledamöter närvarande, enligt Johan Blix.

”Knappast demokratiskt”

Berth Löndahl med flera från nomineringsgruppen Frimodig kyrka är inne på samma linje. De konstaterar att mötet i år ”knappast kan anses vara demokratiskt giltigt” och att beslut av ”mer övergripande karaktär” därför skulle vara djupt olyckliga. Frågor som tas som exempel är översyn av stiftsindelningen och obligatorisk anslutning till ett gemensamt lönecenter. De enda beslut som bör fattas under kyrkomötet 2020 är enligt motionärerna sådana som rör ekonomisk redovisning, ansvarsfrihet samt budget för 2021.

”Om inte denna begränsning sker riskerar mer omfattande beslut att inte ses som legitima och det lär bli en omfattande efterföljande debatt”, skriver motionärerna.

Kyrkostyrelsen ska inte genomföra en utredning om stiftsindelningen, hävdar Hans-Olof Andrén med flera (POSK). Kyrkostyrelsens avsikt att initiera en sådan utredning är förvånande och verkar hastigt påkommen, menar motionärerna. Tidigare försök att ändra stiftsindelningen har inte varit lyckade och den aktuella utredningen bör avstyrkas, skriver de.

Erik Johansson med flera (Frimodig kyrka) menar att en utredning av stiftsindelning bör beakta att fler stift behövs, ”för den pastorala omsorgens skull och en rimlig storlek på en biskops ansvarsområde”.

Våldspreventivt arbete

Våld i nära relationer är en fråga som tas upp i två motioner. Det behövs en utbildningssatsning för Svenska kyrkans anställda för mötet med människor som är utsatta för sådant våld, menar Marjut Ervasti (ViSK). Hon skriver i sin motion att det beräknas att cirka 25 procent av den kvinnliga befolkningen någon gång under sin livstid utsätts för våld av en person som de har eller har haft en relation till, Utsattheten har dessutom ökat genom den isolering som blivit en följd av coronapandemin. Därför är det angeläget med utbildning för att stärka det våldspreventiva arbetet, skriver Marjut Ervasti.

Svenska kyrkan behöver en ”ny färdriktning” när det gäller migration och integration. Det menar Daniel Engström (SD), som skriver att den minskade flyktingströmmen gör det ”naturligt” att genomföra besparingar och frysa eller avveckla verksamheter som rör migration och integration. Bland annat vill han att stödet till Asylrättscentrum ska avvecklas.

Aron Emilsson med flera (SD) oroas över att allt färre män söker sig till prästyrket, och att en majoritet av dem som lämnar kyrkan är män. De vill att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att ”uttryckligen uppmärksamma, analysera och långsiktigt tillse att prästutbildningen attraherar såväl män som kvinnor”.

Läs mer Höstens kyrkomöte blir nedskuret och helt digitalt

Läs mer Svenska kyrkans ledning varnar för sämre ekonomi

---

Kyrkomötet

  • Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och dess ledamöter väljs av medlemmarna i kyrkovalet vart fjärde år. Kyrkomötets ordinarie 251 platser för mandatperioden 2018–2021 innehas av 121 kvinnor (48,2 procent) och 130 män (51,8 procent) från elva olika nomineringsgrupper.

    Kyrkomötet beslutar i frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, till exempel kyrkohandboken, psalmboken och nationell budget.

    Ledamöterna i kyrkomötet representerar nomineringsgrupper, som i många fall utgörs av politiska partier. Dessa nomineringsgrupper sitter i dag i Kyrkomötet:

    Socialdemokraterna (S)

    Centerpartiet (C)

    Sverigedemokraterna (SD

    Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)

    Borgerligt alternativ (BA)

    Öppen kyrka (ÖKA)

    Frimodig kyrka (FK)

    Vänstern i Svenska kyrkan (VK)

    Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR)

    Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)

    Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK)

    Källa: Svenska kyrkan

---

David Högfeldt

David Högfeldt är nyhetsreporter på Dagen.

Fler artiklar