Nyheter

Förintelseminnesstenar vandaliserade utanför Oslos synagoga

Någon har målat över snubbelstenar till minne av Förintelsen med svart färg. Snubbelstenarna ligger precis vid Oslos synagoga och illdådet skedde samma vecka som det judiska nyåret, rosh hashana, firades.

1 av 2

"Så skamligt! Jag har inga ord. 250 meter från synagogan. Någon försöker dölja historien. Här bodde Abraham, Jacob, Josef och Sara", skriver lektorn i teologi vid Oslouniversitetet, Birgitte Lerheim, på Facebook.

Hon bor i stadsdelen St Hanshaugen i västra Oslo och fick sig något av en chock då hon på fredagen såg att tre "snubbelstenar" i området hade målats över så att namnen på personerna som stenarna ska påminna om inte syntes. På måndagkvällen var färgen borttvättad igen, när det skedde är oklart, men Lerheim meddelade Judiska museet då hon upptäckte skadegörelsen.

Snubbelstenarna är ett internationellt projekt till minne av offren för folkmordet på judar under Andra världskriget. Liknande stenar finns utplacerade tre olika platser i Stockholm. I Oslo ligger de utanför en byggnad där judar som dödades under kriget bodde innan de deporterades.

Utanför synagogan

Bilden ovan är tagen av Lerheim själv den 27 september som hon la ut på Facebook. I efterhand har hon fått bilder skickat till sig som är tagna några dagar tidigare. De visar hur stenarna är övermålade med en annan färg. Då var namnen synliga under färgen, men på fredagen var de alltså övermålade med svart färg så att namnen inte syntes längre.

– Det här är helt klart gjort med flit. Antingen är det en ondsint gärning eller så är det något sorts konstprojekt som kan ha som mål att uppmärksamma folk på stenarna, eller något annat, då det gjorts över flera dagar. Vi har haft några olika projekt här på Haugen tidigare, säger Lerheim, och berättar om så kallad konst utförd av personer som hör till alt-rightrörelsen, i anslutning till synagogan eller andra snubbelstenar.

Bland annat hängdes en så kallad kek-flagga, flaggan som alt-rightrörelsen använder för att både provocera och för att signalera vilka de är, upp i ett fönster på andra sidan gatan från en annan snubbelsten samma vecka som denna skulle avtäckas. Flaggan har en tydlig högerextrem estetik, som påminner om svenska NMR:s flagga.

Precis innan judisk högtid

Förutom att de övermålade stenarna ligger vid synagogan i Oslo har händelsen också inträffat just före den stora judiska högtiden och nyårsfirandet, rosh hashana, som startade på söndagen.

– Man kan börja fundera med tanke på tajmingen. Det är inte mitt jobb att spekulera vem som har målat över och varför. Även om det bevisas att det gjorts före högtiden eller inte så uppfattas det som särskilt sårande, säger Lerheim.

Hon tycker också att det är extra ironiskt att det sker just före en högtid som bland annat firar skapelsen och att alla människor är skapade till Guds avbild.

Ska anmäla

Lerheim har bestämt sig för att anmäla det inträffade.

– Jag har tänkt anmäla det. Jag har dryftat det med ett par jurister som menar att det kan räknas som ett hatbrott.

Det är extra viktigt att reagera eftersom det sker just på St Hanshaugen, menar Lerheim.

– Synagogan är en gammal och viktig del av vårt grannskap. Det har gått judiska barn på den lokala skolan som inte alltid haft det lätt där. Grannskapet här på St Hanshaugen har ett speciellt förhållande till och ett särskilt ansvar för våra judiska grannar, säger hon.

Försök att tysta ner

I kommentarsfältet på Lerheims Facebookinlägg är det flera som reagerar på skadegörelsen. Så gör även Samarbetsrådet för trossamfund, som har skrivit om det inträffade på sin webbsida.

– Snubbelstenarna ska hindra oss att glömma den obegripliga tragedin som drabbade våra judiska landsmän under Andra världskriget. Vandaliseringen vid synagogan i Oslo kan upplevas som ett försök att tysta ner det. Att täcka över snubbelstenarna med sprayfärg har emellertid motsatt effekt. Det påminner oss inte bara om de tragiska händelserna som utspelade sig i vår närtid, men stärker oss också i uppdraget att bekämpa antisemitism i dag, säger generalsekreteraren Ingrid Rosendorf i artikeln.

Jenny Dahl Bakken
Vårt Land

Fler artiklar för dig