Hårdare krav på dem som vill driva konfessionella friskolor

Snart kommer aktörerna bakom friskolor att granskas – inte bara skolorna som de driver.
– Det har varit en märklig situation i Sverige, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Dagen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Såväl Ägarprövningsutredningen från 2015 som Välfärdsutredningen från 2017 har föreslagit att det ska införas nya krav på de som vill bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn, till exempel inom skolväsendet.

Och så sent som den 11 januari i år beslutade regeringen att remittera ett förslag om ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet till lagrådet. Till detta kommer nu alltså även beslutet att regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet ska analyseras.

– Av de reaktioner jag har fått verkar det som att människor tycker att vi har tagit i frågan seriöst och att vi har förstått komplexiteten, säger Gustav Fridolin med hänvisning till utredningen som ska ledas av juristen Lars Arrhenius.

Varför valde ni just Lars Arrhenius?

– Han är en av Sveriges mest kunniga jurister på området. Han har jobbat med barnrättsfrågor i många år och känner väl till hur internationell rätt påverkar svensk lagstiftning. Det viktigaste är ändå att han har ett väldigt tydligt barnperspektiv.

Respekt för mänskliga rättigheter

Av kommittédirektivet framgår det att Lars Arrhenius ska titta på om det i samband med prövningen av enskilda som huvudmän för skolor, förskolor och fritidshem med en konfessionell inriktning – utöver befintliga krav och de krav som föreslås i ovan nämnda lagrådsremiss – finns behov av att ställa upp särskilda krav. "I detta sammanhang bör det analyseras vilka kriterier på respekt för mänskliga rättigheter samt grundläggande friheter och demokratiska värderingar som ställs upp i andra sammanhang där staten eller det allmänna i övrigt prövar enskilda för mottagande av offentlig finansiering."

– Det är rimligt att samma koll som gäller för skolorna också ska gälla för de som driver skolorna, säger Gustav Fridolin.

Vill inte kommentera Olle Burells utspel

Regelbundet kommer det krav på att konfessionella skolor ska förbjudas – bara för några dagar sedan sa till exempel Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S) att han vill se ett förbud och att Stockholm, i avvaktan på ett förbud, inte tänker godkänna nya uthyrningar av lokaler till konfessionella friskolor.

Gustav Fridolin vill inte kommentera Olle Burells utspel. Men han betonar att regeringen är väl medveten om hur Europakonventionen hittills har tolkats – att det inte går att förbjuda konfessionella friskolor.

– Den här typen av konventioner är viktiga för oss. Och om det finns en politisk vilja att utmana dem så måste barnrättsperspektivet vara väldigt tydligt.

– Men en viktig sak som Olle Burell för fram är det som alla vill – att motverka segregation.

Företrädare för bland annat kristna friskolor har sagt att de får kritik på grund av brister i andra, icke-kristna, konfessionella friskolor. Vad säger du om det?

– Jag förstår hur det tänker. Men som jag skriver i Aftonbladet så finns det friskolor, även sådana med konfessionella huvudmän, som gör ett bra jobb. Problemet är att det också finns aktörer som knappast skulle klara en granskning för att ta del av föreningsbidrag eller som skulle få hyra en lokal av kommunen. Det är dessa som vi vill åt.

"Gott underlag att jobba från"

Kristna friskolerådet välkomnar det nya beslutet om en utredning av konfessionella inslag i skolväsendet. Men de ser brister och hoppas på en fortsättning. Det är dock inte något som Gustav Fridolin utlovar.

– Det här är den utredning under mandatperioden som vi har aviserat.

Varför kommer den just nu?

– Skolinspektionen har nyligen slutfört sin andra inspektionsrunda. Därmed finns det ett gott underlag att jobba från.

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Böneutrop
Kyrka och politik