I dag har Franciskus varit påve i fem år

Hyllad, älskad och omåttligt populär.
Men också ifrågasatt och kritiserad. Jorge Mario Bergoglio från Argentina har i dag varit katolska kyrkans påve i fem år.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det har blåst snålvindar kring påven Franciskus på sistone. Lagom till femårsdagen riskerar missnöjesyttringar från olika håll skymma flera av hans centrala budskap. Motståndet mot att låta frånskilda och omgifta katoliker delta i nattvarden har lett till ett skyttegravskrig där påven anklagats för heresi.

På den liberala flanken är besvikelsen stor över vad som uppfattas som en gammalmodig kvinnosyn. Åtgärder för att ge kvinnorna mer makt i kyrkan (utredningen om kvinnliga diakoner och ett antal utnämningar till höga positioner inom Vatikanens förvaltning) ses som sorgligt otillräckliga.

Och hanteringen av pedofilfrågan har åter hamnat i fokus.

Förnekade kännedom

Den allmänna uppfattningen är att påven Franciskus har misslyckats med det som varit kyrkans svåraste och mest infekterade öppna sår. Kommissionen till skydd för minderåriga blev ett styvmoderligt behandlat fiasko med medlemmar som hoppat av i protest. Nya regler för att hindra mörkläggning och utkräva biskopsansvar har kritiserats som tandlösa. Och i januari i år hände det som inte fick hända: Franciskus själv förnekade kännedom om att en chilensk biskop skulle ha skyddat en ökänd pedofilpräst och anklagade offren för sexuella övergrepp för förtal.

– Hanteringen av de sexuella övergreppen är en blind fläck hos Franciskus som ju annars är en oerhört handlingskraftig påve. Det är slående hur hans företrädare Benedikt, som fick så mycket kritik under sin tid, i det här sammanhanget framstår i ett så mycket mer positivt ljus, säger den tidigare ambassadören vid Heliga stolen Ulla Gudmundson, som skriver en bok om Benedikt XVI.

Trots att Franciskus nu tillsatt en utredning om övergreppen i Chile och förnyat den kritiserade kommissionen kan förtroendetappet vara svårt att reparera. Om frågan inte löses på ett trovärdigt sätt kan den fortsätta att hemsöka Franciskus och "kasta en djup skugga över återstoden av ett pontifikat som inneburit så mycket positivt", menar Ulla Gudmundson.

För trots denna svaghet som till mångas förvåning uppträtt i just pedofilfrågan, ses Franciskus, både av merparten katoliker och stora delar av den sekulära världen, som Guds gåva till mänskligheten. Enligt Worldwide Independent Networks mätning från slutet av 2017 är han den mest omtyckte ledaren i världen. Av samtliga drygt 52 000 globalt tillfrågade svarar 56 procent att de ser honom som en positiv kraft, mot 18 procent med negativ syn. På vissa håll, till exempel på Irland, är popularitetssiffran uppe i så mycket som 70 procent. Ingen annan världsledare når lika höga noteringar.

Detta märks påtagligt under Franciskus många utlandsresor. I de 34 länder han har besökt sedan tillträdet har människor gått man ur huset för att se honom, höra honom och visa sin entusiasm.

–  Jag tror att han kommer att gå till historien som den påve som på allvar försökte sätta sig in i den lilla människans vardag, säger Bitte Assarmo, chefredaktör för Katolskt magasin.

– Hans ämbetsperiod har präglats av det pastorala arbetet, med kärlek och barmhärtighet i fokus. Det han har lyckats bäst med är att nå ut till katoliker i periferin, men också till människor utanför katolska kyrkan. Han har gett kyrkan ett mer folkligt ansikte och väckt ett stort och positivt intresse för kyrkans tro och lära. 

Mänsklig påve

Han uppfattas som en mänsklig påve, som visserligen förmanar och till och med läxar upp, men inte ställer sig över andra. Han har tvättat fångars, kvinnors, sjukas och (även muslimska) migranters fötter, besökt flyktingläger och ställt de fattiga, bortglömda och utsatta i centrum för sin förkunnelse. Ett av hans hittills viktigaste dokument kretsar kring varje individs ansvar för helheten av den värld vi lever i och fördömer det moderna slaveriet, slit och släng-kulturen, och snedfördelningen av jordens resurser.

– Franciskus har startat en kyrkoreform som går väldigt, väldigt djupt, säger Madeleine Fredell, dominikansyster, teolog och generalsekreterare för Kommissionen för rättvisa och fred i Stockholms katolska stift.

– Det är dels en filosofisk reform som i grunden handlar om vad människan, som ju har skapats till Guds avbild, är. Och dels en radikal social reform där han uppfordrar katolikerna till att leva solidariskt. Ska man som katolik ta honom på allvar och följa det han säger så ska man till exempel ta emot flyktingar och vårda miljön. Han är väldigt tydlig på den punkten.

Kritisk diskussion

En annan del av kyrkoreformen är att han öppet uppmanat en fri och kritisk diskussion vilket lett till att det blivit högre i tak.

– Människor får komma till tals på ett helt annat sätt än tidigare. Till och med jag får prata i Rom om kvinnliga präster utan att bli utkastad. Man kanske inte tycker om det jag säger, men jag får säga det, säger Madeleine Fredell.

Franciskus har tagit sig an den kritiserade maktorganisationen i Rom och Vatikanens korrupta ekonomiska system. Han är utan tvekan en reformator, fast inte på det omvälvande sättet som en del verkar önska sig. Kyrkans lära har inte ändrats på en enda punkt.

Det han gjort är att han sagt och skrivit saker som pekar på ny riktning och tänkesätt som på sikt kan förändra både lära och praxis. Som när han försiktigt lanserade tanken på att icke katolska makar till katoliker skulle kunna få tillgång till den katolska nattvarden.

– Om man jämför med tidigare påvar har han förverkligat det som står i Andra Vatikankonciliets dokument om att ge de lokala biskoparna större självbestämmanderätt över den lokala kyrkan, säger Thanh Duc Nguyen, domprost i Stockholms katolska domkyrka.

– Det gäller till exempel äktenskapsfrågorna och liturgin. Det gör att kyrkans praxis kan nyanseras och anpassas till den lokala kulturen.

Påven Franciskus har också, på ett vida mer handgripligt och energiskt sätt än hans företrädare, tagit sig an ekumeniken. Antje Jackelén var i egenskap av Svenska kyrkans ärkebiskop värd när han tillsammans med lutherska ledare skrev under försoningsdokumentet "Från konflikt till gemenskap":

– Det gemensamma högtidlighållandet av reformationen i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 var historiskt. Aldrig förr har påven och Lutherska världsförbundet tillsammans inbjudit kyrkoledare från hela världen till en sådan ekumenisk manifestation. Det har gett eko över hela världen, säger Antje Jackelén.

I juni ska Franciskus besöka Genève och det ekumeniska centret där Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och ACT-alliansen finns.

– Det har heller aldrig hänt förut.

Madeleine Fredell kallar Franciskus för en samhällsförändrande påve. Men alla katoliker ser det inte som något positivt. Engagemanget för flyktingar, krigsoffer och ekonomisk jämlikhet och försöken att mjuka upp kyrkans ofta oförsonliga inställning till modernare familjekonstellationer, har gjort honom djupt impopulär i vissa kretsar. Ett exempel är Europas kanske mest katolska land, Polen, där majoriteten av befolkningen, med det styrande högerkatolska och nationalistiska partiet PIS i spetsen, avvisar varje tanke på att ta emot utomeuropeiska flyktingar. Skepticismen och misstron mot Franciskus är utbredd bland de polska katolikerna som hellre minns "sin polske påve" Johannes Paulus II.

Omstritt dokument

Men det som vållat mest turbulens är Franciskus linjedokument Amoris Laetitia i vilket han ger uttryck för tanken att frånskilda och omgifta katoliker i vissa fall skulle tillåtas ta emot nattvarden. Förslaget har fått skarp kritik från den konservativa delen av kyrkan. Fyra kardinaler och ett sextiotal katolska teologer har gått så långt som till att anklaga Franciskus för kätteri.

– Jag tycker att han har öppnat mycket fönster på vid gavel, ruskat om och skapat turbulens, och jag tycker det är bra, säger Ulla Gudmundson.

– Men det finns de som inte gillar det, och det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om bakåtsträvare. Jag kan tänka mig att många helt vanliga katoliker som varje dag kämpar för att följa kyrkans lära tycker att han ger upphov till en onödig förvirring. Nu återstår det att se hur allt det han rört upp kommer att rotas.

Fotnot: ACT-alliansen = Action by Churches Together, en koalition av 146 kyrkor och trosbaserade organisationer i över 100 länder.

Påven

34

länder har påve Franciskus besökt sedan tillträdet.

Föddes 17 december 1936 i Buenos Aires.

När han valdes den 13 mars 2013 var han ärkebiskop i Buenos Aires.

Som påve är han ledare för 1,3 miljarder katoliker, ärkebiskop av Rom och statschef för Vatikanstaten.

Franciskus är den förste påven som kommer från Latinamerika och tillhör Jesuitorden.

Lilla Erstagården