Karin Wiborn: Kyrkorna inte överens politiskt

När det gäller flyktingfrågan står Sveriges kyrkor enade i sitt engagemang. Men stora utspel om samvetsfrihet och abort ligger man lågt med, och det finns en anledning till det, berättar Karin Wiborn, generalsekreterare på Sveriges kristna råd (SKR).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Ett valår står för dörren, och på vilket sätt borde kyrkorna blanda sig i politiken? Av svaren vi fått av politiker (se här) verkar de måna om att kyrkorna helst ska lyfta de frågor de själva engagerar sig i.

– Utifrån mitt perspektiv tänker jag att det viktiga för oss är att vara en profetisk röst, svarar Karin Wiborn, generalsekreterare på Sveriges kristna råd, som är en plattform för 29 kyrkor.

Hon tycker att det är viktigt att kyrkorna är med och lyfter fram när någon far illa, och de ska vara delaktiga i samhällsdebatten.

Susanna Birgersson undrade i en artikel i Dagen i går varför kyrkorna gör utspel i flyktingfrågor, men inte i andra samhällsfrågor?

109238.jpg– Delvis handlar det om att där är vi överens, säger Karin Wiborn.

– Men det är för enkelt att säga att det är enda anledningen, utan det handlar om att vi ser att människor blir utsatta i asylprocessen. Det här är något som rör sig på gräsrotsnivå i våra kyrkor och det är något som vi lever med allihop.

Finns det frågor där kyrkorna inte är överens?

– Absolut. För att vi i SKR ska göra utspel krävs i stort sett konsensus.

– Det finns en längtan om att lyfta frågor som rör livets början och livets slut, där är vi överens om vissa saker, men vi kan inte föra en gemensam linje.

Du menar abort, samvetsfrihet och dödshjälp?

– Ja, det kan man säga, berättar Karin Wiborn, och tar upp att när det gäller abort har SKR inte haft ett gemensamt uttalande på väldigt länge.

– Inte de senaste 15 åren.

Skiljelinjer i kyrkor

Och, påpekar hon, skiljelinjerna i de här frågorna går ofta inte mellan olika kyrkosamfund, utan även internt är flera samfund oeniga. Så frågan blir svår att driva för SKR som är kyrkornas gemensamma röst.

Är det viktigt att kyrkorna tillsammans ger sig in i samhällsdebatten, som i Juluppropet?

– När människor går samman och visar att många tycker på ett visst sätt så finns det ett värde i det. Men det är inte så att vi måste stå oemotsagda, alla måste inte tycka som SKR, säger Karin Wiborn.

"Ingen munkavle"

Hon tar upp att ett exempel där kyrkorna kunde visa upp både enhet och mångfald i samhällsdebatten, var då lagstiftningen om samkönade äktenskap skulle tas fram.

– Där uttalade vi oss delvis tillsammans som kyrkor, delvis var för sig. Vi kom överens om att så här mycket kan vi säga ihop, sedan satte vi inte munkavle på varandra.

Sveriges kristna råds linje var då att äktenskapet som term borde vara mellan man och kvinna, och ville man säga mer än så fick enskilda kyrkor eller kyrkoföreträdare agera på egen hand.

Skulle det vara en modell som fungerade under detta valår också?

– Ja. Men sedan är det viktigt att betona att vår existens inte hänger på uttalanden av det här slaget, utan vår existens hänger på att vi söker enhet i tron. Vi är kyrkornas organisation för kristen enhet.

Läs också: Frida Park: Det här borde valet 2018 borde handla mer och mindre om
 

Lyfter flera frågor

Vilka frågor kommer då SKR att lyfta in i årets valrörelse? Migration och integration är fortfarande högt på agendan, men även långa häktestider finns med listan, liksom globala rättvisefrågor.

Karin Wiborn säger också att vapenexport och fredsfrågor är något som SKR följer noga, och där de möjligtvis kan komma med ett utspel så småningom.

Går inte skilja

– För mig är det viktigt att kyrka och politik inte går att skilja från varandra. Kyrkan lever i staden, ser man på profettexterna i Bibeln är det tydligt hur de går in och har åsikter hur människor lever med varandra, och vi som kyrkor måste också se hur våra folkvalda styr landet och vi måste kunna peka på när människor far illa.

Läs mer: Susanna Birgersson vill höra kyrkans röst valåret 2018

Läs mer om svenska valet 2018

Alla tidigare artiklar
Debatt