Kors togs bort när kyrka i Åmål blev kapell

Svenska kyrkan i Åmål har fått kritik för att man omvandlat Nygårdskyrkan till neutralt gravkapell och tagit bort korset. Men att det skulle handla om någon ”smygislamisering” av Åmål är helt felaktigt, betonar kyrkoherden Lotta Cohén.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Nu i veckan avlägsnades ett kors och en Kristusstaty från Nygårdskyrkan, som ägs av Svenska kyrkan. Kyrkan invigdes 1981, och var från början tänkt att vara gravkapell.

– Men då fanns också tankar i kommunen om att villabebyggelsen kunde expandera. Därför gjorde man kyrkan till en stadsdelskyrka, berättar Lotta Cohén.

Blir begravningskapell

Nygårdskyrkan har dock mest fungerat som en begravningskyrka. Den har också använts för dop. Men sedan avsakraliseringen i våras kommer den alltså att bli det som den ursprungligen var tänkt som: begravningskapell.

– Och eftersom vi måste tillhandahålla värdiga lokaler för dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan, måste vi göra kapellet till ett trosneutralt rum. Då får det inte finnas några kristna symboler, förklarar Lotta Cohén.

Korset som nu har avlägsnats kommer att användas i en annan av Svenska kyrkans lokaler, liksom Kristus-statyn av kristinehamnskonstnären Ingemar Lööf.

Förändringen av Nygårdskyrkans status hänger ihop med en fastighetsutredning som gjorts av Svenska kyrkan.

– Fullmäktige beslutade i maj i förra året om utredningen. Detta har sedan behandlats i domkapitlet och hos länsstyrelsen och i höstas beslutades om att godkänna förändringarna, säger Lotta Cohén.

Åmåls församling har i dagsläget sex kyrkor och en rad kapell.

– Vi försöker tänka praktiskt och ekonomiskt och ansvarsfullt när det gäller hur vi använder våra lokaler, säger kyrkoherden.

– Vi har fått en del negativa reaktioner men vi har också fått positiva mejl. Vi vinner respekt hos människor som inte är medlemmar i kyrkan genom vår öppna attityd.

Kyrkoherde förnekar smygislamisering

Att borttagandet av korset skulle handla om någon typ av "smygislamisering" av Åmål, som vissa röster hävdat, är helt taget ur luften, menar hon.

– Sådana tankar visar på en stor brist på kunskap. Muslimerna i Åmål använder sig inte av våra lokaler.

Lotta Cohén betonar att de muslimer som bor i Åmålsområdet för det första inte är en enhetlig grupp. För det andra vill många muslimer ha tvagningsutrymmen i anslutning till begravningskapell - och några sådana utrymmen finns inte i Nygårdskyrkan.

I Åmål är cirka tio procent av befolkningen född utomlands. Men i dessa tio procent finns det många som har bott i Åmål länge, här finns till exempel invandrare från Finland som kom till Sverige under en tidigare invandringsvåg, betonar Lotta Cohén. Är då de antimuslimska stämningarna starka i Åmål?

– Ja, det tycker jag. Det är en liten grupp, men den är högljudd, säger Lotta Cohén.

Värnar öppenhet

Hon säger att kyrkan har bemödat sig om öppenhet när det gäller Nygårdskyrkan just för att undvika missförstånd och rykten när det gäller förändringen från kyrka till kapell.

– Det finns också de som har frågat om man fortfarande kan ha kristna begravningar i Nygårdskyrkan. Och självklart kan man det. Men om det till exempel är en borgerlig begravning kommer det att se annorlunda ut.