”Kristet självstyre inte det bästa för Iraks kristna”

I flera års tid har det nu varnats för att kristendomen är på väg att raderas ut i Mellanöstern, inte minst är Irak en symbol för den utvecklingen. Erik Apelgårdh har besökt Irak ett tiotal gånger sedan 2015 för både Kyrkornas världsråds räkning och för Act Svenska kyrkan, främst i det kurdiska självstyret i Irak dit många av landets kristna sökt skydd.

– De som jag möter i den kurdiska delen känner sig trygga och som kristna erbjuds de skydd på samma sätt som andra minoriteter, men många tvekar inför att flytta tillbaka till de platser de flytt från, säger han.

Men trots det noterar han att många kristna frågar sig själva om det finns någon framtid för dem här.

– Då handlar det inte bara om förföljelse och utsatthet, säger Erik Apelgårdh.

Arbete viktigt

Minst lika viktigt är möjligheten till arbete och utbildning. Då situationen kraftigt försämrats är det lockande att lämna landet, inte minst för dem som har kontakter i andra delar av världen som uppmanar dem att starta om i Europa, Australien eller USA.

Det innebär att utflyttningen av kristna, och även yezidier, är mycket mer omfattande än andra grupper. Siffrorna talar sitt tydliga språk, när USA gick in militärt i Irak 2003 fanns omkring 1,5 miljoner kristna i landet. Nu återstår cirka en kvarts miljon.

Vad säger kyrkornas företrädare?

– De är självklart bekymrade, med rätta, när de ser familjer lämna, säger Erik Apelgårdh.

Ett förslag som förs fram för att hjälpa de kristna på plats handlar om självstyre, vilket bland annat har förespråkats av KD-politikern Lars Adaktusson. Det område som pekas ut är Ninevehslätten.

Problematiskt

Erik Apelgårdh ser dock en rad problem med det scenariot. Dels finns ett rent praktiskt problem.

– Ninevehslätten är delad där vissa delar är under Bagdads kontroll, andra under kurdernas styre. De kristna byarna som finns där har hamnat på olika sidor av gränsen och rörelsefriheten är begränsad, säger han.

Sedan motsätter han sig själva idén om att bygga upp samhällen utifrån religiösa gruppers intressen, vilket ofta leder till ett revirtänkande. I Iraks parlament fördelas platserna utifrån religiös tillhörighet, där ett visst antal platser är för shiamuslimer, ett visst antal för sunni, ett litet antal är för kristna.

– Då sitter man ofta där för att bevaka vad som är bäst för sin egen gruppering, inte vad som är bäst för landet.

Bäst för alla

Därför, menar Erik Apalgårdh, är det bästa man kan göra för den kristna minoriteten att jobba för en lösning som är bäst för alla parter. Han berättar att det är vad såväl Kyrkornas världsråd som Act Svenska kyrkan har som mål.

– Vi vill slå vakt om den kristna närvaron i Irak och därför jobbar vi för en inkludering av alla, oavsett vad man har för religion eller etnicitet. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter, säger Erik Apelgårdh.

Reformera läroplanen

Rent konkret handlar det om att Kyrkornas världsråd jobbar med att reformera läroplanen, utifrån ett önskemål från religiösa ledare. Tanken är att få med Iraks mångfald i läroplanen där alla landets grupper ska vara representerade i läroböckerna.

– Som det är nu känner alla grupper inte igen sig, vissa känner sig karikerade, säger Erik Apelgårdh.

Svenska kyrkan jobbar i dag med att stärka den fredliga samexistensen på Ninevehslätten, samt att stärka kvinnornas rättigheter.

– Som kristna har vi en kallelse att tjäna andra, oavsett vilka de är, säger Erik Apelgårdh om hur kyrkorna arbetar på plats.