18 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

”Kyrkogårdarna håller på att förändras till gräsmattor”

Allt fler väljer att återlämna gravrätten. Den innebär i förlängningen att gravstenen plockas bort. – I stället för gravkvarter börjar det likna... jag vill inte säga en golfgreen, men en gräsmatta, säger Tommy Östher, kyrkogårdschef på Solna kyrkogård, till TT.

1 av 3

Antalet personer som väljer att säga upp gravrätten har ökat de senaste åren. Det innebär att man inte längre vill förvalta den gravplats som man tidigare ansvarat för. Gravstenen plockas bort och kvar blir en tom plätt. Ett bekymmer, menar vissa.

– I förlängningen kan det tyvärr bli så att kyrkogårdarna mest består av gräsytor. Jag säger tyvärr för att jag tycker att det vore tråkigt om de gamla kyrkogårdarna förändras. Men det är en högst personlig reflektion, människor måste få göra som de själva vill, säger Eva Årbrandt Johansson, jurist och chef på kyrkogårds- och begravningsenheten i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Läs mer: Sångerna vi vill ha – på vår egen begravning

Liknar golfgreen

Att det är tråkigt att stenar försvinner håller Tommy Östher, kyrkogårdschef i Solna, helt med om.

– I stället för gravkvarter börjar det likna... jag vill inte säga en golfgreen, men en gräsmatta. Det försöker vi undvika, vi vill att kvarteren behåller sin gestaltning. Vi vill ha kvar kyrkogården som vi känner den i dag, säger han till TT.

Gravrätten – att ha rätt att begravas på en av Sveriges allmänna begravningsplatser – gäller alla som är folkbokförda i Sverige när de avlider och varar i 25 år. Vanligtvis är det en anhörig till den avlidne som blir gravrättsinnehavare och därmed ansvarar för graven.

Läs mer: Kyrka anmäld för trädstympning

Svalnat intresse

Tommy Östher ser en tydlig förändring de senaste tio åren vad gäller intresse att förvalta en gammal grav.

– Vi får tillbaka en stor andel gravar när förvaltningen efter 25 år frågar om de anhöriga vill förlänga gravrätten. Men även när gravrättsinnehavaren avlider, och någon annan i dödsboet har chans att överta, så väljer man i dag att återlämna rätten i högre utsträckning än att någon tar över, säger Tommy Östher.

Många församlingar jobbar dels med att försöka få familjer som säger upp gravrätten att låta stenarna stå kvar de 25 åren som rätten varar, dels att få anhöriga att välja att återbruka befintliga gravstenar i stället för att förstöra dem.

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter på Dagen.

Fler artiklar