Kyrkorna granskar: Klimatpengar går till medelinkomstländer - inte till fattiga

En ny rapport från ACT-alliansen visar att EU:s klimatfinansiering inte lyckas när det gäller inriktningen att rika länder ska stötta fattiga länders klimatanpassning. 

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

ACT-alliansen är en världsvid organisation med över hundra organisationer med kyrklig bakgrund. Deras granskning av EU:s klimatfinansiering visar att det inte främst är de fattiga länderna som får ta del av pengarna.

– Vi ser att den största delen av klimatfinansieringen går till länder som Turkiet och inte till de långinkomstländer som drabbas hårdast av klimatförändringarna utan att själva ha bidragit till dem, säger Martin Vogel, klimatexpert på Svenska Kyrkan, till tidskriften Aktuell Hållbarhet.

Anledningen till att det är länder som Turkiet som får ta del av pengarna är bland annat att mycket av klimatfinansieringen går till utsläppsminskningar inom områden som kan ge avkastning, säger han.

I länder där det finns en ganska stabil ekonomi går det att arbeta med energiutveckling. Då kan man också söka den del av klimatfinansieringen som är lån från investeringsbanken.

Från svensk sida har man sagt att man önskar en striktare tolkning av hur man får använda biståndsmedel, som är det som i dag utgör klimatfinansieringen.

Martin Vogel säger att han vill att Sverige ska påverka EU när det gäller tolkningar av vad som kan ingå i klimatfinansiering.

– Sverige har ju en aktiv roll i diskussionen om hur reglerna för klimatfinansiering ska tolkas och där för vi en väldigt tydlig linje som säger att vi inte vill öppna upp för en mer vidlyftig tolkning. Andra länder vill till exempel lägga in militära utgifter, men det vill inte vi.