I studien har kriminologen Christoffer Carlsson intervjuat ett tiotal personer som varit aktiva i våldsbejakande miljöer, bland annat nationalsocialistiska, antifascistiska och islamistiska.
De flesta valde att ansluta sig till de våldsbejakande miljöerna först efter personlig kontakt utanför nätet med representanter för grupperingarna. Christoffer Carlsson säger till Ekot samtal under till exempel måltider, bilfärder eller flygbladsutdelning påverkar den som sökt sig till våldsbejakande miljöer.
– Att det sker i grupp gör att man bearbetar det här stoffet mycket mer, säger han.
– Man pratar om vad som är fel med världen och vad man måste göra för att göra den bättre enligt gruppens uppfattningar.
Slippa ordet "våld"
Christoffer Carlsson säger också till Ekot att de som går med i våldsbejakande grupp har lärt sig att rättfärdiga sina gärningar och använder ord som exempelvis "strid", "kamp" och "motstånd".
– De lär sig tala om våldshandlingar på ett sätt som gör att de slipper använda ordet våld, och det underlättar så klart när du ska använda det.
Läs även | Engelska kyrkan vill göra internet snällare
:quality(70)/cloudfront-eu-central-1.images.arcpublishing.com/mentormedier/JZJOY73UJNEMJN4J37O7C37L5A.jpg)
