Så går kyrkorna vidare efter #metoo

De kyrkliga metoo-uppropen gjorde stor skillnad för dem som fick ett forum att berätta om övergrepp. Men det är mycket kvar som behöver göras, menar Equmeniapastorn Esther Kazen, en av initiativtagarna till det frikyrkliga metoouppropet ”Sanningen ska göra er fria”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Om det är något ämne som poppar upp gång på gång under Almedalsveckan så är det metoo. Även de kristna arrangörerna tycker att frågan är viktig, med fyra seminarier som tar upp frågan om sexuella övergrepp inom kyrkans väggar.

En av spindlarna i nätet är Equmaniapastorn Esther Kazen. Hon var med och tog initiativ till det frikyrkliga metoo-uppropet "Sanningen ska göra er fria". I rollen som ordförande för Sveriges ekumeniska Kvinnoråd driver hon till vardags jämställdhetsfrågor i kristna sammanhang.

Många känner henne också under smeknamnet "feministpastorn" som hon använder på Instagram då hon skriver om tro och jämställdhet.

Metoo, gjorde det någon skillnad i kyrkan?

– Svaret är både ja och nej, säger Esther Kazen, då Dagen möter henne i Vårdklockans kyrka i Visby.

– Det gjorde en jättestor skillnad för alla oss som fick ett forum att prata och berätta och dela erfarenheter. Det gjorde också stor skillnad att vi samordnade oss och uttalade oss, att det här med sexuella trakasserier även sker hos oss i kyrkorna.

Men, betonar hon snabbt, därmed är vi inte klara. Målet med metoo-uppropen var inte att göra upp med enstaka saker som skett.

– Det är inte färdigt, vi har inte förändrat kyrkan i grunden, säger Esther Kazen.

– Det som kommer att göra skillnad är att vi fortsätter att engagera oss.

Läs också: De startade uppropet #sanningenskagöraerfria mot sexövergrepp
 

"Prata om könsroller och strukturer"

Själv hoppas hon att vi inom kyrkorna kan fortsätta prata om frågor som rör övergrepp och könsroller.

– Då är det viktigt att även prata om strukturer. Våldshandlingar är en viktig del, men i botten ligger strukturer, hur män och kvinnor behandlas.

– Jag hoppas också att vi talar mer om vilka teologiska tankar som finns kring sex och sexualitet, men också om hur vi tänker om förlåtelse.

Enligt Esther Kazeen går det att göra teologi av metoo-uppropen, och själv säger hon att i Bibeln finns det mängder med me-too-berättelser där det går att hämta kraft.

Hon exemplifierar med berättelsen om Hagar från första Mosebok.

– Hon blev ofrivillig surrogatmamma till Abraham och Sara. Men hon är också den första personen i Bibeln som ger Gud ett namn, seendets Gud. Det är en styrka för alla som upplevt sexuella övergrepp att Gud ser och bryr sig om den som är utsatt.

Läs också: Esther Kazen: Gud drömmer om en värld där vi är snälla
 

Du är pastor, hur kommer du i din vardag i kontakt med metoo-relaterade problem?

– Jag kommer mycket i kontakt med de här frågorna för att jag profilerat mig i jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter, säger Esther Kazen.

Frågor poppar även upp i själavårdssamtal. I barnverksamheten handlar mycket om könsroller, menar Esther Kazen.

Men även att hon som ung kvinnlig pastor har en plattform väcker en del reaktioner, främst hur hon behandlas i det lilla. Hon berättar om att hon till exempel kan få klappar på kinden.

Nu hoppas Esther Kazen att de kyrkliga metoo-uppropen ska leva vidare. För tanken var inte att få uppmärksamhet för sexuella övergrepp inom kyrkan för en kort stund – utan att få till en långsiktig förändring, betonar hon.

Läs också: Frikyrkornas #metoo-upprop: Här är vittnesmålen om övergrepp i kyrkan

Läs det senaste om #metoo

Alla tidigare artiklar

Esther Kazen, pastor inom Equmeniakyrkan.

Foto: Jacob Zetterman
[x]