Så gick det för tiggarna efter förbudet i Katrineholm

Sedan den 1 augusti 2019 råder tiggeriförbud i Katrineholm. Trots det finns tiggarna kvar och flera av dem bor, precis som tidigare, på pastor Kristina Färdemans tomt.
– Tiggeriförbudet var ett slag i luften, menar hon.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

När Dagen var på plats i Katrineholm i mars 2017 var det fullt med husvagnar på Kristina Färdemans tomt, strax utanför Katrineholm. Då hade kommunens miljönämnd dömt ut tiggarnas boende som otjänligt och en tidsfrist var satt innan vagnarna skulle bort. Parallellt med det var stadens politiker i full färd med att införa ett tiggeriförbud.

Utan boende och med ett förbud för dörren såg det ut som att de romska tiggarna skulle tvingas bort från såväl Kristina Färdemans tomt som Katrineholms kommun.

Så hur gick det?

– Tiggarna bor numera i två små valstugor på min tomt, säger Kristina Färdeman, som innan hon blev pensionär jobbade som pastor i Equmeniakyrkan.

Partier lånade ut valstugor

Hon berättar att två partier, L och V, lånade ut sina stugor som ändå inte användes nu när det inte är valtider. Husvagnarna fick hon dock inte ha kvar.

– Så på sätt och vis har tiggarna fått det lite bättre när de bor i valstugorna. Även om det inte är så många kvar, för flera har sökt sig till bättre jaktmarker, berättar Kristina Färdeman.

Det är en handfull tiggare som i dagsläget bor på hennes tomt. Några andra har hittat ett annat boende i kommunen.

Förbudet infört

Katrineholms tiggeriförbud infördes den 1 augusti, efter att kommunalrådet Göran Dahlström (S) varit pådrivande i frågan.

Men något totalstopp för tiggeri har det inte blivit, trots den politiska viljan.

– Förbudet gäller bara på kommunens mark, vilket innebär att större delen av kommunen inte har tiggeriförbud, säger Kristina Färdeman.

Enligt henne berördes bara två tiggare, medan de andra sitter kvar på privat mark, ofta utanför någon affär.

– Hela trasslet och alla diskussioner, det har varit ett slag i luften, menar hon.

I stället, säger hon, har kommunens politiker börjat snegla på Eskilstuna som i stället för ett förbud införde ett krav på tillstånd för att börja tigga. Något som också S-styrda Norrköping ser ut att vilja kopiera, vilket Dagen nyligen skrev om.

Inte skapat problem

Själv kan Kristina Färdeman inte förstå det politiska motståndet mot tiggarna i Katrineholm. Hon menar att till skillnad från många andra håll så har tiggarna bott på hennes tomt och inte stökat ner på allmän plats.

– Kommunen har inte haft det minsta bekymmer med dem, ändå så lägger de ner så stor möda att få bort dem.

Även om inte tiggarna har försvunnit, har attityd förändrats mot dem efter tiggeriförbudet?

– Det är tydligen så. Jag märker det inte själv, men förstår det av kommentarerna, säger Kristina Färdeman.

Kyrkorna hade en del kreativa förslag att kringgå tiggeriförbudet, som att göra tiggarna till gatumusiker, hur gick det?

– Det har inte blivit så mycket med det. Men ett par partier har engagerat sig tydligare, vi har en arbetsgrupp som leds av en centerpartist.

Medmänskligt uppror

Kristina Färdeman säger att de också haft en tyst manifestation under Katrineholmsveckan, och tryckt upp knappar med texten "Medmänskligt uppror".

– Nästa sommar ordnar vi en festival för ett mänskligare Katrineholm, säger hon.

Vilka lagar och regler som gäller för tiggarna på tomten då återstår att se.

Läs mer Pastorn trotsar tiggeriförbudet

 

Läs mer om tiggeri

Alla tidigare artiklar
Vi kan bekämpa orättvisor och förnedring, genom att värna om både offret och förövaren, skriver Hanna Möllås.
Foto: Andrik Langfield/Natanael Gindemo
Foto: Andrik Langfield/Natanael Gindemo
Bibeln i skolan
Foto: Jonas Ekströmer/TT, Natanael Gindemo
Foto: Jonas Ekströmer/TT, Natanael Gindemo