Så här har forskningen förklarat tungotalet

Första gången någon talar i tungor i Bibeln är på pingstdagen. Då kommer den helige Ande till lärjungarna och de börjar tala främmande språk.

Sedan dröjer det rätt länge innan det finns några dokumenterade fall av tungotal. På nyårsdagen 1901 började bibelstudenten Agnes Ozmani Topeka i Kansas, göra ljud som "inte gick att känna igen som normalt språk för någon av de andra närvarande".

Några år senare hände samma sak predikanten William J. Seymour i Los Angeles, en händelse som blev en viktig del av Azusa Street-väckelsen, som blev startskott för pingstväckelsen.

Läs mer Varför firar vi pingst?

Vad är då tungotal? För Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, är det en förstärkning av gudsupplevelsen. Han jämför med när man böjer sig över en barnvagn och jollrar med ett litet barn. Det är inga ord man förstår, men de skapar ändå en kontakt och relation.

– Även om jag inte själv förstår vad jag säger skapar det en tydlig kontakt mellan mig och Gud.

– Ibland hamnar man i situationer när man undrar vad man ska be om, men vet inte riktigt vad som har hänt eller vad man ska säga. Då blir tungotalet en otrolig tillgång där Guds ande ber tillsammans med mig.

Lite forskning

Det som de flesta förknippar med tungotal, en rad nonsensord, kallas även glossolali. Att tala ett befintligt språk som man inte själv medvetet förstår eller behärskar kallas xenolali.

Det finns relativt lite forskning på ämnet, men Nils G. Holm, professor emeritus i religionsvetenskap, studerade tungomålstal i finlandssvenska pingstförsamlingar på 1970-talet.

Han har både analyserat ljuden i tungotalet och vad tungotalet innebär för dem som gör det. Citatet i ingressen är en av hans transkriptioner av tungotal.

– När man sitter med vid en gudstjänst och hör tungotalet låter det ofta mer komplicerat än vad det är. Men spelar man in och lyssnar hemma är det ganska enkelt och kortfattat. Tungotalet bygger på modersmålet. Talar man svenska använder man svenska ljudkombinationer, kanske lånar man in lite exotiska ljud som tonande sje-ljud. Jag spelade till exempel in en predikant som varit i Tanzania, han hade mycket drag av swahili i sitt tungotal.

Fanns grupptryck

Johanna Nyström Rauch är psykolog och uppvuxen inom pingströrelsen.

Hon började tala i tungor på ett sportlovsläger på 1980-talet då hon var elva år. I dag är hon inte längre medlem i kyrkan, men kan se hur tungotalet kan vara på gott och ont.

– Tungotal är inte bara en enda sak. Det blir ofta skildrat som psykos, men som vi lärde oss det var det ett sätt att prata direkt med Gud utan att ta omvägen om sina egna tankar.

Hon säger att det fanns ett grupptryck i att tala i tungor men också en väldig grupptillhörighet, som att sjunga i kör.

– Den goda delen är den som kanske närmar sig meditation. Men jag vet också personer som träffade pastorer flera gånger för att de trodde att det var fel på dem. De kände sig dåliga för att de inte talade i tungor.

Niklas Piensoho poängterar att tungotalet inte ska kännas som ett tvång eller skrämma bort någon.

Läs även Vad är tungotal? – Pastorn förklarar