Så jobbar de politiska partierna mot judehat

Utred antisemitiska hatbrott, se över bidrag till trossamfund, mer pengar till säkerhet och tillsätt en permanent utställning om Förintelsen.
En rad politiska förslag ligger på bordet för att komma åt antisemitismen i Sverige, vilket blivit högaktuellt efter den senaste tidens händelser.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Trakasserier och hot mot judar har förekommit under en längre tid i Sverige. Men den senaste tidens händelser, som blossade upp efter att Donald Trump erkände Jerusalem som Israels huvudstad, har skakat om alldeles extra.

Antisemitiska slagord på gator och torg, attacker mot en synagoga och ett judiskt kapell, har blivit något av en väckarklocka. Även bland politiker, där flera partier nu kommer med en rad åtgärder.

– Ett stort moln av främlingsfientlighet, intolerans och antisemitism tornar upp sig på himlen. Det är mycket obehagliga strömningar som kommer upp till ytan, inledde riksdagsledamoten Andreas Carlsson (KD) sitt anförande då riksdagen höll en debatt om antisemitism, på initiativ av KD.

Där fick riksdagspartierna möjlighet att presentera hur de vill bekämpa antisemitismen, och justitieminister Morgan Johansson (S) redogjorde för regeringens linje.

Brå ska utreda hatbrotten

Flera åtgärder låg redan på bordet innan den senaste tidens händelser, exempelvis att Brå, Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att utreda antisemitiska hatbrott för att kunna förstärka det förebyggande arbetet.

I budgeten för nästa år har regeringen skjutit till 22 miljoner extra för ökad säkerhet.

Morgan Johansson poängterade att all form av antisemitism, från höger, vänster och muslimskt håll, måste fördömas.

– Den som angriper judar i Sverige, den angriper Sverige, löd budskapet.

Förutom de mer specifika åtgärderna mot judehat tog han också upp mer generella åtgärder, som att regeringen ger mer resurser till polisen och Säpo. Regeringen vill också se en översyn av hetslagstiftningen och ordningslagen, i efterdyningarna av nazistmarschen i Göteborg.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har också redogjort för regeringens linje, då hon svarade på en skriftlig fråga om behovet av en nationell handlingsplan mot antisemitisk.

Bland annat riktas undervisningsinsatser till skolorna, och Sverige ska år 2020 hålla en internationell konferens om Förintelsen.

Kristdemokraterna är ett parti som tydligt visat att de vill vara med och påverka. De föreslår extra medel till trossamfunden för att skydda religiösa lokaler samt att synagogor ska kunna klassas som skyddsobjekt, på debattplats i Svenska Dagbladet. Där skriver de också att Sverige behöver en permanent utställning om Förintelsen.

För att motverka antisemitism hos nyanlända föreslår KD en introduktion, där frågor som religionsfrihet och antisemitism tas upp. KD menar också att utländska medborgare och asylsökande som begår brott ska utvisas.

I riksdagsdebatten tog övriga borgerliga partier upp att det är dags att se över pengaflödet till trossamfund, i klartext, muslimska samfund där judehat kan gro.

”Dra tillbaka stöd vid behov”

Tobias Billström (M) varnade för att Saudiarabiens variant av islam, salafism, sprids i svenska moskéer via stora donationer. Med pengarna kommer idéer, där antisemitism är en av dem.

– Så vi måste se över hur många trossamfund som tar emot utländska bidrag, menade Tobias Billström.

Han tyckte också att när svenska myndigheter ger bidrag till trossamfund måste man kunna kräva tillbaka pengarna om man exempelvis bjudit in en hatpredikant.

– Här borde regeringen ta initiativ till en lagändring.

Andreas Carlsson (KD).

Statsministeromröstning