Så utnyttjades religiös retorik i folkmordspropagandan

Extremistiska medier använde sig av religiöst språk för att avhumanisera människor under folkmordet i Rwanda. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Motsättningarna mellan folkgrupperna tutsier och hutuer hade pågått under många år innan folkmordet i Rwanda ägde rum 1994. På hundra dagar mördades över 800 000 människor, varav de flesta tutsier.

Nu har historieforskaren Olov Simonsson undersökt hur religiös retorik användes i propagandan som spreds före och under folkmordet. Resultatet presenteras i doktorsavhandlingen "God rests in Rwanda", som lades fram vid Uppsala universitet tidigare i somras.

– Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda visar min avhandling hur hutuextremistiska medier övertog kyrkans roll som förmedlare av religiösa budskap, säger Olov Simonsson i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Framställdes som övermänniskor

Den uppfattning som antagligen är vanligast är att tutsierna avhumaniserades genom jämförelser med skadedjur, främst kackerlackor. Avhandlingen visar att den typen av retorik visserligen förekom, men att den vanligaste formen av avhumanisering skedde genom att tutsierna framställdes som övermänniskor.

– Genom att hänvisa till religiös mytologi hävdade de hutuextremistiska propagandisterna att tutsierna inte var av rwandiskt ursprung, utan en invaderande, arrogant och överlägsen ras med målet att skapa ett tutsiimperium i centrala Afrika.

En rwandisk gud

Propagandisterna framställde tutsierna som hedningar, ateister eller i samarbete med djävulen. Hutuerna framställdes å andra sidan som understödda av en rwandisk gud som uppmanade till folkmordet.

– Konstaterandet, som gjorts i tidigare forskning, att den kristna kyrkan var delaktig i folkmordet förklarar inte varför så många kristna deltog i försöket att utrota andra kristna. Om vi förstår att Gud inte uppfattades som den kristna guden när folkmordet förbereddes och begicks, utan som en rwandisk gud som tillät eller till och med uppmanade till utrotandet av tutsier, kommer vi närmare en förklaring, säger Olov Simonsson i pressmeddelandet.

Läs även | Adaktusson lyfter folkmordsfråga

Folkmordet i Rwanda

Tutsier och hutuer var ursprungligen klassbeteckningar snarare än etniska beteckningar, men under kolonialtiden började begreppen användas för att skilja mellan etniska grupper.

Tutsierna favoriserades av de belgiska kolonisatörerna som tog över Rwanda 1916, medan hutuerna marginaliserades.

1959 tog hutunationalister makten i Rwanda. Rollerna blev nu ombytta. Tutsierna började diskrimineras, medan hutuerna fick samhällsprivilegier.

Åren före folkmordet blev motsättningarna mellan hutuer och tutsier allt starkare och situationen i landet var turbulent. Den händelse som utlöste folkmordet var mordet på landets hutuiske president i den 6 april 1994 då hans plan sköts ner. Det är ännu oklart vem som sköt ner planet, men hutunationalisterna lade skulden på den tutsidominerade rebellgruppen Rwandas patriotiska front (RPF). Dagen efter mordet inleddes folkmordet.

Rwandiernas folkgruppstillhörighet framgick av identitetshandlingar, vilket gjorde det lätt för den machetebeväpnade milisen att identifiera tutsier. Även oppositionella hutuer mördades. De flesta höggs ihjäl med machete.

Folkmordet kunde stoppas efter hundra dagar.

Källa: Forum för levande historia

Debatt Helena Erkenborn.
Premium Foto: Baz Ratner/TT
Foto: Baz Ratner/TT