Socialministern: Varje självmord en tragedi

Det är betydligt vanligare att ensamkommande asylsökande tar sitt liv än att svenskfödda gör det.
– Migrationen ökar risken för psykisk ohälsa, säger socialminister Annika Strandhäll till Dagen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Dagen berättade i förra veckan om den kristna konvertiten Mahmoud som tog sitt liv efter flera avslag på sin asylansökan.

Och Mahmoud var inte ensam om sitt beslut. En studie från Karolinska Institutet visar att självmorden bland ensamkommande barn och unga 2017 var tio gånger vanligare än bland svenskfödda.

Bland dem som valde att ta sitt liv var de flesta från Afghanistan. En övervägande majoritet har också utsatts för misshandel och trakasserier under sin resa hit, visar studien. Ändå är det i Sverige – där det inte är krig – som det mest drastiska beslutet fattas.

”Inte märkligt”

Michael Williams, vice ordförande i Flyktinggruppernas riksråd (FARR) tycker inte det är så märkligt.

– När en person haft ett tufft liv, överlevt många umbäranden och levt på hoppet – då blir det ett oerhört slag när det negativa beslutet väl kommer, säger han.

Han menar att det inte går att lägga ansvaret för självmorden bland asylsökande på svenska myndigheter.

– Det är ytterst beklagligt när någon tar sitt liv, oavsett omständigheterna. Men orsakerna är väldigt komplexa. Det skulle vara väldigt svårt att i en rättssal koppla en persons död till vad en myndighet gjort, säger han.

Läs mer: Ljusmanifestation till minne av Mahmoud

 

Tror du att snabbare handläggningstider skulle kunna motverka självmord?

– Det är jag inte säker på. Även snabbare beslut kan bli negativa, och när beskedet väl kommer kan det bli en triggereffekt, om livet varit svårt en lång period innan.

Startade kunskapscentrum

Vad görs då från myndighetshåll för att förebygga att asylsökande tar sitt liv? 2017 startade regeringen ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn.

Man har bland annat publicerat filmer på Facebook som riktar sig till ensamkommande med information om hur de kan söka hjälp.

Dessutom har flera ideella organisationer, däribland Frälsningsarmén och Förbundet S:t Lukas, fått stöd för suicidprevention bland unga flyktingar. Totalt har 90 miljoner kronor avsatts till traumavård för asylsökande.

Men socialminister Annika Strandhäll (S) säger till Dagen att ännu mer behöver göras för den här gruppen.

– Varje liv som förloras i självmord är en stor tragedi. Regeringen har tagit flera nya initiativ för att förebygga självmord, men mer måste göras på flera nivåer för att vi ska minska självmorden, säger hon till Dagen.

Läs mer: Hur många fler konvertiter ska behöva dö?

 

Vems är felet när en asylsökande tar sitt liv?

– Det går inte att svara på vems felet är, däremot kan man resonera kring orsaker till självmordet. Asylsökande ensamkommande barn och ungdomar som kommit i kläm behöver få rätt stöd och behandling för att förhindra fler fall av självmord.

Strandhäll säger även att regeringen jobbat aktivt med att korta handläggningstiderna.

– Vi har gjort vad vi kan för att Migrationsverket ska kunna göra ett rättssäkert arbete och att asylsökande ska kunna delta i meningsfulla aktiviteter som förbereder dem för att eventuellt etablera sig i Sverige.

Konkreta önskemål

Michael Williams från Flyktinggruppernas riksråd har fler konkreta önskemål.

– Vi vet att det bland flyktingar generellt finns ett stort behov av psykologstöd. Här skulle vi kunna sätta in mycket mer resurser. Barn- och ungdomspsykiatrin är bristfällig i dag, säger han.

Självmord bland asylsökande

Det är tio gånger vanligare att ta sitt liv bland asylsökande ungdomar än bland jämnåriga svenskfödda.

De flesta avslutade sitt liv genom hängning och flest fall rapporterades bland unga män från Afghanistan.