Splittrat Israel går till valurnorna

Israel går till val i dag – och religionen spelar en huvudroll. Frågan om de ortodoxa partiernas maktställning har blivit ett slagträ i valdebatten och kan avgöra vem som bildar regering.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

TEL AVIV. Premiärminister Benjamin Netanyahus högerparti Likud och tidigare ÖB:n Benny Gantz mittenparti Blåvitt ligger jämsides i de sista opinionsmätningarna. Det blir en rafflande rösträkning – och oftast brukar Netanyahu och hans block med nationalistiska och religiösa partier göra bäst ifrån sig i slutspurten.

Högre valdeltagande

De ultraortodoxa judarna är ett pålitligt stöd för Netanyahus högerblock. De utgör bara drygt tio procent av befolkningen, men deras röstandel är mycket större eftersom deras valdeltagande är markant högre än resten av väljarnas. De röstar mangrant på order av sina rabbiner.

Men den här gången kan Netanyahus nära samarbete med de ortodoxa bli en nackdel. Efter valet i våras sprack hans tilltänkta koalition när Avigdor Liberman, ledare för ett litet högerparti, hoppade av. Just med motiveringen att de ultraortodoxa har för stor makt.

– Valet står inte mellan Netanyahu och Gantz, det står mellan mitt parti och de ultraortodoxa. Vi sätter oss inte i en regering med dem. Så gå och rösta! Det räcker inte att sitta hemma och klaga, mer än 80 procent av de ortodoxa röstar, säger Avigdor Liberman, 61, ledare för partiet Yisrael Beiteinu (Israel vårt hem) som främst stöds av invandrare från före detta Sovjet.

Han är en av talarna på en valdebatt i Givatayim, en förort till Tel Aviv som alltid varit ett starkt fäste för det en gång statsbärande Arbetarpartiet. I dag är partiet en skugga av sitt forna jag, en majoritet av invånarna röstar på Blåvitt. Liberman förespråkar en samlingsregering och publiken på mötet gillar det han säger, de hoppas att den gamle högermannen ska föra Blåvitt till makten.

Läs även: Högextremisten Avigdor Liberman kan få nyckelroll efter valet
 

"Ett splittrat land”

– Vi är ett splittrat land, vi måste ha enhet. Jag hoppas Gantz bildar regering och att Likud deltar. Det är vad folket vill ha, säger Ami Keren, 64, från Tel Aviv som arbetar i elektronikbranschen.

Ami Keren på valmöte i Tel Aviv.
Foto: Arne Lapidus

Libermans främsta krav är att ultraortodoxa unga män ska göra en värnplikt. I dag är de befriade på grund av religiösa studier som kan fortsätta långt upp i 40-årsåldern. Det är en het fråga där de flesta unga män gör tre års militärtjänst och kvinnor två år.

Ett personval

Valet är i hög grad ett personval. Till synes existentiella frågor som fred med palestinierna, ockupation och gränser förekommer knappast i debatten. Det handlar i stället om ja eller nej till Netanyahu, mannen som har styrt landet de senaste tio åren.

En stor del av israelerna avskyr Netanyahu. De ser honom som en korrumperad, en figur som sprider hat och splittring. Han är hårt pressad av tre hotande korruptionsåtal som kan bli verklighet efter valet.

En minst lika stor del av folket hyllar premiärministern som en stor ledare, som den enda garanten för fred och säkerhet. De överser med den påstådda korruptionen ¬– han är ännu inte fälld för något ¬– och struntar i alla vittnesmål om lyxliv på statens och miljardärsvänners bekostnad.

– Vi står inför existentiella hot från alla håll. Iran, Gaza, Hizbollah, Syrien. Med Netanyahu som ledare känner vi oss trygga. Han har erfarenheten, han har de internationella kontakterna, säger Amir Konorti, 35, som arbetar i säkerhetsbranschen och har kommit till ett valmöte med Likud nära Tel Aviv tillsammans med sin fru Lihi, 36, hemmafru, och dottern Tahel, 2.

Lihi och Amir Konorti med dottern Tahel.
Foto: Arne Lapidus

– Och varför attackera de religiösa. Vi är ett judiskt land, det kan vi inte vara utan de ultraortodoxa, säger han.

Läs även: Generalen Benny Gantz siktar på att ta över efter Netanyahu

 
Nytt poddavsnitt
”Man ska söka försoning. Det kanske inte alltid går, det är svårt att vara människa. Men jag tycker att man ska försöka”, säger författaren och journalisten Åsa Linderborg. 
Foto: Pontus Lundahl/TT
Foto: Pontus Lundahl/TT
Syrienkriget
90 kristna familjer har flytt undan striderna av framryckande turkiska trupper i nordöstra Turkiet. En av de värst drabbade städerna är Qamishli, med en stor kristen befolkning.
Foto: Baderkhan Ahmad
Foto: Baderkhan Ahmad