Statens utredare vill öppna Förintelsemuseum i Sverige

Huvudförslaget är att museet inrättas i form av en ny, fristående myndighet. Blir inte det verklighet skriver utredningen att museet kan inrättas inom en befintlig museimyndighet, exempelvis Sveriges försvarshistoriska museer eller Statens historiska museer, eller inom Forum för levande historia.

Målsättningen är att det nya museet ska kunna inleda sin verksamhet från och med den 1 januari 2022.

– Snart finns inga överlevande kvar som kan sprida vittnesmål om de fasansfulla brotten. Det är vår skyldighet som samhälle att föra deras berättelser vidare till kommande generationer, säger Amanda Lind (MP) i ett pressmeddelande.

Organisationsformen diskuteras

Under utredningsarbetet har ett 20-tal organisationer och myndigheter fått möjlighet att lämna synpunkter. Sammanställningen visar att det råder en stor samsyn kring behovet av att uppmärksamma Förintelsen, däremot finns det olika åsikter om hur verksamheten bör organiseras.

Länsmuseernas samarbetsråd avråder helt från att skapa ett traditionellt myndighetsmuseum och förordar i stället att länsmuseerna får ansvar för att uppmärksamma Förintelsen. Enligt samarbetsrådet säkerställer en sådan lösning att befolkningen i hela landet får samma förutsättningar att ta del av informationen.

Stiftelsen Nordiska museet varnar också för att en ny museiinstitution kan användas som argument för att befintliga museer inte behöver ta upp Förintelsen.

Judiska centralrådet anser samtidigt att det är viktigt att museet inte har andra, mer allmänna, uppdrag rörande exempelvis mänskliga rättigheter då det riskerar att urholka uppdraget om Förintelsen.

Centralrådet anser vidare att museet bör få en egen byggnad.

Detta är också något som utredningen föreslår. Utredningen lämnar däremot inte något förslag på var i landet museet ska placeras.

Men det står att "regeringen bör överväga att förlägga museet på en plats med en i sammanhanget historisk betydelse". Dessutom betonas vikten av att museet placeras i närheten av akademiska institutioner och att museet kan ha en stor publiktillströmning, "inte minst av skolelever".

Stiftelseform lockar vissa

Utredningen, som presenterades i förra veckan, förespråkar alltså att Förintelsemuseet inrättas som ny, fristående myndighet. Enligt förslaget anses det ge bäst möjlighet för verksamheten att kunna utformas långsiktigt och utifrån egna prioriteringar.

Men några av organisationerna – liksom forskare – som har tillfrågats menar att stiftelseformen är att föredra. Argumentet är att det ger museet en ännu tydligare självständighet vilket bland annat minskar risken för framtida politisk påverkan.

Om huvudförslaget blir verklighet bedömer utredningen att Förintelsemuseets årliga anslag efter en uppbyggnadsfas bör vara cirka 63 miljoner kronor. Om museet däremot inrättas inom en befintlig museimyndighet sjunker summan till cirka 54 miljoner kronor.

– Nu kommer utredningsförslagen att remitteras så snabbt som möjligt, så att alla berörda parter ska få möjlighet att lämna sina synpunkter innan regeringen tar ställning till förslagen, säger Amanda Lind.

---

Detta har hänt

• I september 2018 lovade statsminister Stefan Löfven (S) i en DN-intervju att Sverige skulle få ett Förintelsemuseum.

  I juli 2019 tillsatte regeringen utredningen "Ett museum om Förintelsen". Den 15 april 2020 lämnade utredningen sitt betänkande till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

---