Statsvetare: Förbudsivern präglas av fördomar

Förbudsivern mot religiösa friskolor präglas av fördomar.
Att troende människor inte kan vara objektiva, till exempel.
Det hävdar statsvetaren Andreas Johansson Heinö vid den borgerliga tankesmedjan Timbro.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Socialdemokraterna går ett steg längre än Liberalerna. De vill nu förbjuda alla religiösa friskolor.

Ingen elev ska utsättas för religiös indoktrinering, är beskedet.

– Jag tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna på så kort tid vänt i synen på det mångkulturella samtalet. De är nu tillbaka till 1970-talet där de hade en mer homogen syn på det svenska samhället. Där ses olikheter som problematiska, säger Andreas Johansson Heinö.

 

Läs mer: Hårdare krav på dem som vill driva konfessionella friskolor

 

Han menar att debatten om de religiösa friskolorna till stor del präglas av fördomar och listar dem i tre påståenden.

Påstående 1: Religiösa friskolor bidrar till segregation.

– Vi vet tvärtom att skolor med kyrkor som huvudmän attraherar många nationaliteter från vitt skilda samhällsbakgrunder, både troende som icke-troende.

Påstående 2: De kan inte vara neutrala.

– Det är naturligtvis en fördom att personer med en tro inte skulle kunna ge en objektiv undervisning. Det är sannolikt att många väljare tror att de religiösa inslagen är mycket större än vad de i själva verket är.

Påstående 3. Syftet att kyrkan driver skolor är för att indoktrinera.

– Det är en häpnadsväckande argumentation. De följer exakt samma läroplan som alla andra, och det tror jag inte alla vet. Dessutom finns Skolinspektionen som kontrollerar om de lever upp till kraven.

Johansson Heinö menar att det naturligtvis finns brister i vissa religiösa friskolor som man måste komma tillrätta med.

– Men det finns ingen anledning att ta till generella förbud för att komma åt problem på enstaka skolor. Så resonerar man inte i andra sammanhang, säger han.

"Uttryck för populism"

Han menar att det här i stället är ett sätt för Socialdemokraterna att flytta fokus från ett mer komplext problem – tillståndet i den svenska skolan – till en fråga där det går att skapa känslor och vrede hos väljarna.

– Det är ett utryck för populism. Och en religionsskräck som man tidigare har gjort upp med. Men nu pågår ett starkt misstänkliggörande, inte minst av muslimer i Sverige. Det ser vi över hela det politiska spektrat, säger han.