Ungerns värderingssvek kan kosta platsen i EU

Hur långt kan ett EU-land gå när det gäller inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter, och fortfarande vara kvar i unionen?
Den frågan blir nu allvar när EU-parlamentet i ett unikt beslut startar en process mot Ungern.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Få medborgare i europeiska länder kan likt amerikaner – som ofta stolt proklamerar vad deras amerikanska union står för – berätta om vilka värderingar som ligger till grund för EU.

Om man frågar människor vad EU är bra för, säger någon kanske att det är bra för jordbruket. En annan menar att unionen mest av allt försvårar för det egna landet och kommer med konstiga regleringar, en tredje kanske minns att EU är ett fredsprojekt.

Men finns det något mer som binder samman befolkningarna i EU:s nu 28 länder?

Ja, visst finns det också värderingar som binder oss samman. Även om många av oss är omedvetna eller knappt talar om det, finns en rad dokument som alla EU-länder har skrivit under. De handlar bland annat om yttrandefrihet och religionsfrihet.

Därför var det kanske inte förvånande – men ändå viktigt – att EU-parlamentet förra veckan bestämt satte ned foten när det gäller Ungern. Med en överväldigande majoritet bestämde man att processen med den omtalade paragraf sju, ”atombombsartikeln” skulle sjösättas.

Ungern har under flera år dragit på sig kritik från andra EU-länder för sitt agerande när det gäller medborgarnas fri- och rättigheter. Redan för flera år sedan rapporterade Dagen från Ungern om att antisionism och antiziganism fått fäste i landet. Vi mötte människor som berättade om hur regeringen, med Viktor Orban i spetsen, konsekvent tystade kritiker och försvårade för dem som försvarade utsatta grupper.

Under senare år har Ungern fortsatt vägen bort från det demokratiska samhället. Sedan 2012 har konstitutionen ändrats sex gånger, domstolarnas oberoende är begränsat, medier har tystats, och det finns allvarliga inskränkningar i föreningsfriheten.

Fram tills nyligen har Orban kunnat räkna med stöd från den största och mest inflytelserika partigruppen i EU-parlamentet, EPP-gruppen (som består av kristdemokratiska och konservativa partier). Men nu har även EPP-gruppen sällat sig till kritikerna. I dagsläget kan Ungerns ledare nog bara räkna in Polen som en allierad – ett Polen som på liknande sätt som Ungern beskurit medborgarnas rättigheter och försvagat rättsstaten.

Polens röst räckte dock inte i parlamentet, som med en förkrossande majoritet – 448 röster mot 197 – röstade för att processen med artikel sju ska inledas.

Vad exakt är det då som Ungern har brutit mot? Parlamentet säger i sitt beslut att man är oroad över Ungerns utveckling bland annat vad gäller yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet och migranters rättigheter.

Ändå kan beslutet till viss del betraktas som tandlöst. Det kommer att bli svårt att verkligen få till stånd sanktioner i form av begränsad eller utebliven rösträtt för Ungern. Samtidigt är beslutet en viktig signal om respekt för att EU:s värderingar. Artikel sju har aldrig tidigare har använts, vilket säger en del om den vikt som parlamentet lägger vid frågan om Ungern och hotet mot unionens värderingar.

Beslutet slår fast att vi inte bara är en handelsgemenskap – utan att det finns värden vi inte kompromissar om.

EU:s värderingar

Dessa grundläggande värderingar finns uttalade i EU-fördraget:

Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna.