Utredare: Tillit viktigt om kyrkor ska in i välfärden

Lagändring, tillit och attraktiva idéer ska få religiösa aktörer att ta för sig mer inom den gemensamma välfärden. I veckan presenterades den statliga utredningen som kan bana väg för kyrkor som vill utöka sitt samhällsengagemang.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Trossamfund vill gärna vara en bidragande kraft i samhället. Politiker vill gärna se fler idéburna aktörer i välfärden. Det är som upplagt för ett storskaligt samarbete.

Men i själva verket är trossamfunden en ytterst marginell aktör inom välfärden, precis som den övriga idéburna sektorn. Sverige är något av ett undantag ur ett internationellt perspektiv, här sköts enbart några få procent av välfärden av de idéburna organisationerna.

Samhället mobiliserar

Kanske är en förändring på gång. Förra året tillsatte den tidigare civilministern Ardalan Shekarabi (S) en utredning för att kunna få fart på den idéburna sektorn. Nu är utredningen klar, civilministern heter numera Lena Micko (S), utredningen presenterades på en pressträff i torsdags och värt att notera är att ingen av ministrarna var på plats.

Så hur lyder då den politiska visionen? Det blir utredaren Samuel Engblom som får svara.

– Vi behöver mobilisera alla samhällets sektorer, inklusive den idéburna, säger han till Dagen.

– De idéburna aktörerna har kunskap, resurser och ett förtroende hos vissa grupper som offentliga eller kommersiella aktörer inte har.

Men hur stort är intresset från kyrkligt håll?

– Vi har fått positiv respons från hela den idéburna sektorn, det finns en vilja att göra mer i välfärden. Jag tänker på Stadsmissionens verksamhet, jag ser också att Svenska kyrkan vill göra mer.

Men vad bromsar dem?

– Jag kan ta ett exempel från flyktingkrisen då Svenska kyrkan sa att de hade lokaler och kunde sätta tak över huvudet på nyanlända, säger Samuel Engblad.

Men då kom upphandlingsregler emellan. Här hade exempelvis ett IOP-avtal kunnat användas, där kyrkorna snabbt kunnat agera med myndigheternas stöd.

Passande för trossamfund

IOP betyder Idédrivet offentligt partnerskap och är ett sätt för det offentliga att sköta en upphandling där inte bara det ekonomiska perspektivet lyfts in, enligt Samuel Engblad är det här en form som skulle passa exempelvis trossamfund.

– Det vi skriver om IOP i utredningen kräver inga lagändringar, det kan vi börja med i morgon, vi har tagit fram en vägledning som går att använda direkt, säger Samuel Engblom.

Föreslår register för idéburna

Däremot föreslår utredningen att ett register bör tas fram för idéburna aktörer som vill verka inom välfärdssystemet, för att på så sätt tydligare styra upp sektorn. Här krävs det dock en lagändring. I utredningen tas också den rättsliga osäkerheten upp som bromskloss för idéburna organisationer.

Motstånd mot religion

När det gäller religiösa aktörer finns också en viss skepsis från samhällets sida i vissa fall.

Politiker som exempelvis inte litar på att kyrkor kan bedriva skolor, varför skulle de lita på att de kan bedriva äldreboenden?

– Varje kommun måste ställa upp sina egna kriterier vilka man ska samarbeta med. Ja, det finns en diskussion om de religiösa friskolorna, men samtidigt gör många trossamfund väldigt stora insatser inom välfärden, exempelvis Ersta diakoni.

Samuel Engblom landar i att det till sist handlar om tillit, och att fler kommuner gärna väljer att samarbeta med trossamfund i olika sociala insatser.

Melodifestivalen
"Nordens kallelsestund"
Foto: Rickard Bransell, Himlen TV7
Foto: Rickard Bransell, Himlen TV7