Pastorer: Migrationsverket ställer för svåra frågor till nykristna asylsökande

Asylsökande som konverterat till kristen tro får komplicerade kunskapsfrågor om sin nya tro när de frågas ut av Migrationsverket. ”Alldeles för svåra” anser pastorerna Christian Mölk och Bengt Sjöberg, som har med nära kontakt med flyktingar.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

”Vad är treenigheten?”, ”Hur många böcker finns det i nya testamentet?”, ”Vilka är sakramenten?”. Det är några av de frågor som asylsökande som konverterat till kristen tro kan få från Migrationsverket.

Det rapporterade SVT i en granskning under helgen där bland annat en lista publicerades med flera exempel på kunskapsfrågor som asylsökande vittnat om att de fått av myndigheten.

– De ställer säkert bra frågor också, men det här är ganska konstiga frågor som ur mitt perspektiv inte har något med min kristna tro att göra utan mest tycks vara till för att avslöja om tron är falsk, säger Christian Mölk.

Han är pastor i Pingstkyrkan i Timrå – en av många församlingar i Sverige som fått en tillströmning av nya besökare och medlemmar som flytt länder där kristna förföljs. I Pingstkyrkan i Timrå består medlemmarna i dag till hälften av personer födda i utlandet.

"Mängden kunskap avgör inte tron" 

Mölk har viss förståelse för att man kan behöva ställa frågor om kristendomen men tycker att det fått för stora proportioner i bedömningen av asylskäl. Det som avgör om man är kristen är inte mängden kunskap man har om kristendomen, utan om man tror på Jesus, låter döpa sig och är aktiv i en församling, anser han.

"Det är fult"

– För mig är det ganska enkelt. Det ska vara tillräckligt att man har fått en tro på Jesus. Om de trots det avslår en asylansökan på grund av bristande kunskaper så bryter det mot både den svenska asyllagen och religionsfriheten, säger han.

–Det är fult. Vi har religionsfrihet och enligt Europakonventionen är det en mänsklig rättighet att byta religion. Det har inte Migrationsverket rätt att ifrågasätta.

Omöjligt att avgöra om äkta eller falsk tro

Han medger att det är omöjligt att säkert veta om det rör sig om en ärlig och uppriktig tro när någon säger sig blivit kristen och vill bli döpt. Men i församlingens dopskola brukar han ha grundliga samtal där han ber konvertiter berätta om varför de vill bli kristna.

Där letar han efter sådant som säger att det handlar om en genuin övertygelse. Det kan vara att de upplevt bönesvar eller fått en inre frid och inte längre känner oro och stress.

– De har bett till Jesus och därefter upplevt inre frid. Det är faktorer jag letar efter. Men i slutändan är det deras beslut, vi kan inte säga nej till någon som tror på Jesus och vill bli döpt. När vi talar om riskerna med att konvertera så är de väl medvetna om det.

Läs mer: Said utfrågades om sin nya tro: Frågorna blev allt konstigare och svårare
 

Migrationsverket hinner inte utbilda jurister i kristendom

För några år sedan inledde Sveriges kristna råd, SKR, ett samarbete med Migrationsverket för att öka kunskapen hos myndigheten om religion.

Bengt Sjöberg, som då var medlem i SKR:s migrationsarbetsgrupp, var en av dem som utbildade Migrationsverkets jurister i kristen tro. Men han ser inte att något förändrats nämnvärt sedan dess när det gäller kunskapen om religion.

– Många hundra jurister har anställts de senaste två åren men när jag pratar med Migrationsverket säger man att man inte hinner utbilda dem i det här ämnet. Det tycker jag är väldigt olyckligt eftersom många av dem inte har en aning om religion eftersom de är uppvuxna i ett sekulärt samhälle där religion är en privatsak.

Frågor om katolska kyrkan till frikyrkliga 

Bengt Sjöberg menar att kunskapsfrågorna inte går i linje med de riktlinjer som säger att man snarare ska ställa öppna frågor kring processen fram till att man kommit till tro.

– Det är ofta väldigt fyrkantiga och begränsade frågor. Man ställer frågor om katolska kyrkan till personer i frikyrkan och ber om teologiska utläggningar som inte ens en van kyrkobesökare klarar av.

Migrationsverket: Faktafrågor kan ha relevans

Från Migrationsverkets sida säger man att faktabaserade frågor kan ha relevans, beroende på i vilket sammanhang de ställs.

– Det kan vara en del av en rad andra frågor som handlar om andra delar av religionen. Det är viktigt att de utgör en del av den sammanvägda bedömningen, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, till SVT.

Fakta:

Fakta: Några frågor som nykristna får

Berätta om en bibelvers du gillar.

Berätta om en högtid.

Känner någon till din nya religion i ditt hemland?

Vad är skillnaden mellan Pingstkyrkan och Svenska kyrkan?

Vad heter påven?

Kan du sakramenten?

Vad säger kristendomen om skärselden?