Pingstvänner och evangelikaler förföljs mest av alla kristna

Pingstvänner och evangelikala kristna drabbas ofta hårdare än andra kristna av förtryck.Det visar en stor amerikansk rapport om förföljelse. Studien visar också att kristna nästan alltid vänder andra kinden till.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det har länge varit känt att kristna är den mest utsatta religiösa gruppen i världen. I den nya rapporten ”Under Caesars svärd” beskrivs inte bara förföljelsen utan också vilka strategier som kristna använder för att överleva den.

Bakom studien står två katolska universitet, Georgetown och Notre Dame, och ett institut som arbetar för religionsfrihet.

Flera orsaker

Rapporten visar att kristna från alla inriktningar drabbas. Generellt är dock pingstvänner och evangelikala kristna mer utsatta än de som tillhör traditionella kyrkor. Forskarna menar att det finns flera orsaker till detta. Till skillnad mot de historiska kyrkorna kan pingstvänner och evangelikala ses som importer från utlandet, som hot från västvärlden. De är också mer benägna att evangelisera, vilket är mycket provocerande i nästan alla muslimska länder, men även i hinduiska och kommunistiska stater.

Kopter hårt drabbade

Men mönstret är inte detsamma överallt. Merzek Botros, som är pastor i Centrumkyrkan i Stockholm, är född i Egypten och har många kontakter i arabvärlden. I Egypten är det främst den gamla koptiska kyrkan som drabbas av terrorn.

– Fria församlingar drabbas också, men den koptiska kyrkan attackeras då den ses som huvudkyrkan i Egypten, säger han.

Kristna grupper och kyrkor reagerar olika på förföljelse. Enligt rapporten är den vanligaste reaktionen att man helt enkelt bara försöker överleva. Det kan då röra sig om att man flyr landet eller att man bara utövar sin kristna tro i hemlighet.

Den andra strategin, som också är relativt vanlig, är att utsatta kristna försöker alliera sig med andra kristna kyrkor eller andra organisationer. Religionsdialog kan också vara ett sätt att minska spänningarna, eller att arbeta socialt i det omgivande samhället.

Kräver förändring

Den tredje alternativet är att konfrontera förföljarna, men det görs sällan. Det kan då handla om att demonstrera eller om att vända sig till rättsväsendet och kräva en förändring.

Enligt studien är det många utsatta grupper som väljer terrorism som ett motstånd mot förtryck, men det är extremt ovanligt bland kristna. I Syrien, Irak, Nigeria, Kenya, Indonesien och Indien har kristna någon gång svarat med våld, men då har det nästan alltid handlat om självförsvar.

Svaret är bön och kärlek

Merzek Botros ser det tydligt i Egypten, där svaret på de blodiga terrorattackerna är bön och mer kärlek.

– Vårt budskap är inte våld, utan att älska alla människor. Det har vi fått från Jesus och Bibeln. Vi kan inte göra något annat, säger han.

Samtidigt tycker han det är viktigt att inte bara passivt lida under förföljelsen.

– En del kristna tycker det är bättre att vara tyst, men inte jag. Vi måste göra vår röst hörd. Och jag tycker det är bra att regeringar i väst tar upp detta med arab­regeringar, säger han.

Ekumeniskt samarbete

I rapporten lyfts ekumeniskt samarbete fram som en viktig del i att motverka och svara på förföljelse. Det är också viktigt i Egypten.

– De senaste tre, fyra åren har samarbetet mellan de traditionella kyrkorna och frikyrkorna blivit mycket bättre. Det beror mycket på ledarna i kyrkorna. Vi kan ha lite olika åsikter och det kan se lite annorlunda ut när vi ber, men när det gäller förföljelse så måste vi samarbeta, säger han.

Lilla Erstagården