Religionerna får samsas i nya Karolinska sjukhusets andaktsrum

SOLNA. Jesus, Allah och Buddha får samsas i samma andaktsrum när Sveriges största sjukhus bygger nytt.
Hur ska det gå? Dagen har besökt en sjukhuskyrka i förändring.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

08.30

”I min Gud har jag funnit styrka. I min Herre har jag allt. Han har öppnat för mig en väg, och bytt min ängslan mot jubelsång”.

Tonerna från den välkända Taizésången fyller kapellet i Sjukhuskyrkan på Karolinska sjukhuset i Solna. Vi är i den gamla delen av sjukhuset – i det kyrkorum som invigdes 1940.

I ljusbäraren tänds ljus efter ljus. Det är morgonandakt.

– Gud, vi ber för de patienter som ligger inne på sjukhuset. Ge hopp åt de anhöriga och hjälp personalen i sin viktiga uppgift.

Varje morgon ber Sjukhuskyrkans anställda för dessa tre kategorier. Andaktsrummet är vackert utsmyckat med altare, väggmålningar och kors.

I dag är det bara de anställda i Sjukhuskyrkan som kommer till andakten, men rummet står öppet dygnet runt.

– Vi vet att folk kommer hit på nätterna. Stolar har flyttats. Någon har spelat på pianot, och flera brukar skriva i bön- och tankeboken, berättar sjukhusprästen Ingrid Edgardh.

99578.jpgI bön- och tankeboken öppnas en värld av förtvivlan, hopp och tacksamhet.

Vissa formulerar en tro på Gud, andra sträcker sig efter ett hopp om något större. Om tröst.

– Jag tror inte att det finns någon plats där människor ber så många böner som på sjukhus. Sjukhusen är verkligen bönehus, säger sjukhusprästen Peter Strömmer.

 

08.45

Andakten övergår i frukostfika och det sammansvetsade teamet av präster, pastorer och diakoner bjuder på kaffe och smörgås. De delar gärna med sig av sina berättelser.

– En kvinna jag mötte nyligen sa att hon inte var troende. Men så frågade hon om jag kunde be för henne ändå, berättar Ingrid Edgardh.

De andra berättar om liknande erfarenheter.

– Så här är det ofta. På 90-talet besökte jag en man på psykavdelningen. Han gjorde väldigt tidigt klart för mig att han inte var troende. Vi pratade aldrig om Gud, men möttes regelbundet. Någon gång frågade jag om jag fick tända ett ljus för honom, och han sa att det gick bra, berättar sjukhuspastorn Carl-Axel Sköldeberg.

– Åren gick och en dag hade någon ställt in ett fotografi i andaktsrummet som föreställde ett levande ljus. På en lapp stod: ”Du har slösat så många ljus på mig. Här brinner ett ljus som ska få vara mer bestående”. Under lappen stod hans namn. Då blev jag väldigt glad.

Händer det att ni ber om helanden och tillfrisknanden?

– Ja, absolut. Om patienterna vill att vi ska göra det, så gör vi det. Vi har även möjlighet att lägga händerna på sjuka och smörja med olja. Det är inte en laddad fråga för oss. Tvärtom är det en självklarhet, till exempel för den syrisk-ortodoxa prästen som är här en dag i veckan.

Att smörja den som är sjuk med olja är en uppmaning som finns i Nya testamentet.

Se också: TV: Här ber kristna och muslimer sida vid sida i andaktrummet
 

09.00

Samtalet bryts av att nödtelefonen ringer.

– Hallå? Jag förstår. Vi kommer.

Någon har blivit svårt skadad i en trafikolycka. Ingrid Edgardh gör sig redo på att ge sig iväg.

Hur förbereder du dig för det här?

a– Jag kan bara gå dit. Finnas där. Det är min uppgift. Ofta märker vi att både personal och anhöriga blir tryggare när vi finns där. Då kan de fokusera på sina uppgifter och vi får fokusera på det mänskliga, säger hon.

Ingrid Edgardh försvinner och vi träffar henne inte mer den här förmiddagen. Sjukhusets liv pulserar. Dag för dag.

Men tiden är räknad för gamla Karolinska sjukhuset.

Några hundra meter därifrån reser sig det jättekomplex som fått namnet Nya Karolinska. Inflyttningen har redan börjat. När allt är klart blir det Sveriges största sjukhus, med sina svindlande 330 000 kvadratmeters yta.

Samtidigt har det anklagats för att vara en ekonomisk skandal. Bygget skulle från början ha kostat 14 miljarder. Slutsumman för att bygga, utrusta och underhålla sjukhuset ser ut att landa på totalt 61 miljarder fram till 2040.

Mitt i allt detta finns Sjukhuskyrkan. Och den verkar i ett Stockholm som inte alls är samma stad som när det förra Karolinska byggdes.

Inte minst är den religiösa kartan helt annorlunda. Då var kyrkan en självklar del av staten. I dag är samhället mångkulturellt och mångreligiöst. Patienter med andra religioner vill gärna möta företrädare från just sin tradition.

Det gamla kyrkorummet från 1940 ska därför snart tas ur bruk. Avsakraliseras. Det ska ersättas av ett stilla rum. Där alla religioner kan samsas.

Vi kliver över grushögar och kryssar mellan byggnadsstängsel. Redan nu har flera avdelningar öppnat i Nya Karolinska. Men flytten är långt ifrån klar.

 

10.00

Det känns som att komma in på en flygplats, och arkitekturen är minst sagt futuristisk. På en skylt står: ”Välkommen till rum för stillhet”. Rummet är tillfälligt iordningsställt i väntan på ett mer permanent längre upp i Nya Karolinska.

Men möbleringen kommer bli densamma.

I mitten av det stilla rummet står ett kristet altare, med en enkel nattvardsservis förberedd. I fönstret står ett flyttbart kors. Sjukhuspastorn Carl-Axel Sköldeberg ställer sig vant bakom altaret med den uppdukade nattvardsservisen.

Mittemot finns den muslimska delen med de traditionella bönemattorna hopvikta. En pil i golvet visar riktningen mot Mecka och Koranen ligger på en hylla.

Redan tidigare har muslimer haft möjlighet att förrätta sin bön i kyrkokapellet, men nu får de alltså ett eget hörn.

d– Det här kommer vara ett rum som är öppet för alla livsåskådningar. Emellanåt händer det att när vi firar den här tydliga gudstjänsten med psalmsång och nattvard så kommer muslimska troende in och breder ut sin bönematta. Så förrättar de sin bön här, samtidigt som vi firar vår gudstjänst, säger Carl-Axel Sköldeberg.

Ser du någon risk med att religionerna blandas ihop?

– Jag har jobbat i så många år, men har aldrig under de här åren ens tänkt i den riktningen att det blir någon sammanblandning. Vi är trygga i vår tro, och de har sin. Men det öppnar för en dialog och djupare reflektion. Bönen är förenande för alla livsåskådningar.

Som ung var Carl-Axel evangelist i Citykyrkan i Stockholm. Då jobbade han tillsammans med pastorn Stanley Sjöberg och kunde ibland tala inför tusentals personer. I dag sitter han på sängkanten i ett sjukrum och möter en människa i taget. Eller möjligtvis en liten grupp sjukvårdspersonal eller anhöriga.

– Det här jobbet handlar mer om att lyssna, se och känna in, än att stå på en talarstol och förkunna.

Hur ser du på mission och evangelisation i dag?

– Jag tänker att Gud verkar mycket mer i den person jag möter, än att jag ska vara ett redskap som förmedlar en viss sanning. När jag var ung bad jag om att få möta människor från olika länder. Då tänkte jag att jag skulle åka dit. I dag möter jag människor från hela världen på min arbetsplats i stället.

 

99590.jpg

11.00

Carl-Axel talar lågmält och visar en muslimsk bönematta för Dagens reporter. Sedan tar han upp den och viker ihop den.

Trodde du när du var ung att du en dag skulle vika ihop muslimska bönemattor?

– Nej, det trodde jag verkligen inte. Då var livet mer svartvitt.

Han pekar på trädet som står uppställt vid ingången. En symbol för liv som återkommer i många religioner.

– Böneträdet skapades för barnsjukhuset och det har vi tagit med hit för att barn och föräldrar ska kunna få skriva ner sina tankar eller rita någonting som ett uttryck för det man känner.

– I den här sprickan få trycka ner en lapp som uttrycker klagan. Vi får hjälpa människor att hitta sina egna uttryckssätt, så tar vi med lapparna i våra bönegudstjänster.

2018 ska allt vara klart – och det nya ”Rum för stillhet” på Sveriges största och modernaste sjukhus tas i bruk på allvar.

Fakta: Sjukhuskyrkan

Sjukhuskyrkan erbjuder kontakt med företrädare för ortodoxt kristna, katoliker, judar, muslimer, buddhister och hinduer.

Finansieras av församlingarna – inte av sjukhuset.

Sjukhusen/landstingen bidrar med lokaler för den andliga vården i sjukvården.

Staten ger bidrag till den andliga vården i sjukvården via Myndigheten till stöd till trossamfund (SST)

.

Bidraget är på 9,7 miljoner kronor