Striden om religiösa friskolor blir utredning

Efter en rad politiska utspel om att förbjuda religiösa friskolors verksamhet väljer nu utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) en mer försiktig linje. 
Frågan ska utredas. Efter det tar Miljöpartiet ställning.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Sällan har religiösa friskolor varit en så het politisk fråga som i år, och flera partier har tydligt satt ned foten och krävt förändringar. Socialdemokraterna tog ett kongressbeslut på att inte religiösa inslag ska tillåtas i skolor. Liberalerna vill sätta stopp för nya religiösa friskolor, påhejat av Liberala kvinnor som vill se ett totalförbud.

Vad vill Miljöpartiet?

Vänsterpartiet har sagt sig vara villig att gå med på någon form av uppgörelse.

Men vad vill Miljöpartiet? I helgen är det dags för kongress i Linköping, och religiösa friskolor finns inte ens med på agendan.

Dagen har träffat språkröret Gustav Fridolin, som även är utbildningsminister, för att fråga vad Miljöpartiet egentligen vill.

– Vi vill stärka kontrollen och ha en lagstiftning som faktiskt gör det tydligt att det inte får förekomma religiös påverkan, svarar Gustav Fridolin.

Ni tycker som Socialdemokraterna alltså?

– Nu ska vi utreda detta. Socialdemokraterna har redan bestämt sig för hur de vill att regelverket ska se ut, jag väntar hellre in en utredning.

I stället för att presentera en egen politisk linje hänvisar Gustav Fridolin flera gånger till den utredning som han säger ska tillsättas under året, och han berättar att inga samtal förs i nuläget i ämnet mellan MP och de partier som vill begränsa religiösa friskolors verksamhet.

Måste ta hänsyn

Han är också mån om att betona att den kommande utredningen måste ta hänsyn till de internationella konventioner som Sverige har skrivit under. I debatten hänvisas ofta till Europakonventionen, och de som försvarar konfessionella friskolor menar att saken därmed är avgjord – att det inte går att förbjuda skolformen.

Men det som MP-ledaren redan nu vill se är tuffare tag mot religiösa aktörer som vill starta en skola.

– I dag försöker vi kontrollera skolorna, men har väldigt lite kontroll på de huvudmän som vill starta skolor, säger Gustav Fridolin.

– När vi tittar på hur religiösa samfund samverkar med samhället i övrigt är vi ganska noggranna med vilka organisationer som exempelvis får ta upp medlemsavgift via Skatteverket. Där har vi en hårdare kontroll än för dem som vill driva en skola.

Bättre kontroller

Gustav Fridolin säger att han inte vill se fler exempel där elever blir straffade om de inte deltar vid bordsbönen, eller skolor som regelmässigt separerar pojkar och flickor utifrån religiösa argument. Två fall hämtade från verkligheten.

– Där behöver vi uppenbarligen hårdare regelverk och bättre kontroller.

Möjligtvis – menar språkröret – kan det behövas en ny lagstiftning för att komma till rätta med de exempel han tar upp. Men det är alltså aktuellt först då den kommande utredningen ligger på bordet.

I en Sifomätning som Dagen beställt visade det sig att 62 procent av Miljöpartiets väljare vill tillåta kristna friskolor. Är du förvånad?

– Nej, men opinionsmätningar kommer och går. Det viktigaste för mig är att det finns ett regelverk som fungerar, att alla skolor i Sverige följer den värdegrund vi slagit fast, som i grunden står för barnrättsperspektivet där alla barn har rätt att bilda sin egen trosuppfattning. Det gäller oavsett vilken skola man går på.

Fakta:

Fakta: Konfessionella friskolor

Skolverket säger i sina riktlinjer att undervisningen i skolan ska fostra både enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.

Samtidigt ska undervisningen vara icke-konfessionell.

För konfessionella friskolor får konfessionella inslag finnas i utbildningen, men att delta i dessa inslag ska vara frivilligt.