Mätbarhetens lov

Vad tänker vi om mätbarhet? Är det ett nödvändigt ont eller något vi behöver för att uppnå resultat i vardagen? Ibland kan det hjälpa att se ytterkanterna. Hur skulle vardagen se ut inom vård, skola och omsorg om vi inte fokuserade på resultat och mätbarhet? Det klagas kanske ibland på att läkare inte har tid med sina patienter men hur skulle det se ut om de hade obegränsad tid och godtyckligt tog den tid de ansåg de behövde? Någonstans tror jag att alla vill ha någon form av mätbarhet och kvalitetsarbete. Hur lång tid förväntas jag stå i en vårdkö? Vilket resultat kan elever förvänta sig efter en genomförd utbildning, eller räcker det att vi lär oss “lite” mer? I pandemitiden har detta varit en balans som man måste förhålla sig till. Samhället måste till slut öppna, det blir helt enkelt för “dyrt” och ohälsosamt med isolering. Vi lever i denna konstanta balans på många olika områden.

Jag tror mätbarhet behövs och i detta nummer vill vi visa på utmaningarna med mätbarhet och styrning, i dagligt tal NPM (New Public Management).

Johan Jönsson skriver i detta nummer om nollans betydelse. Han lyfter vikten av nollan som överbryggat nationsgränser och producerat läkemedel och vaccin men i sin värsta form fått Kina att förbereda ett poängsystem för varje medborgare där allt mäts från trafikbrott, till utvärdering av lärare, för att få ackumulerad poäng. Utifrån denna poäng värderas man som mer eller mindre god medborgare och har chans att få fördelar.

Hur mäter vi att en församling mår bra?

Den senaste tiden har jag använt mig av en app som heter Stepler. Medan jag går gör jag nytta och får poäng för mitt stretande som kan bytas mot produkter och tjänster. Appen blev väldigt populär under pandemin. Tidigare när barnen var mindre kunde jag gå “pokenader”. Men det är något som händer när annat ska göras samtidigt. Det finns alltid en fara med nyttan i stället för nöjet.

När det gäller församlingsliv är det inte alltid så fruktbart att mäta det som sker. Vad händer när det sätts mål för hur många döpta man vill se i församlingen? Eller att man börjar i för hög grad utvärdera kurser efter ett år för att deltagarantalet har gått ned? Församlingen är så mycket mer än deltagare och resultat.

Jag har ofta tänkt på hur man mäter att en församling mår bra. När jag undervisade på en pastorsutbildning pratade vi en del om denna fråga. Hur mäter vi att en församling mår bra?

En av de vanligaste frågorna en pastor kunde få var: Hur många medlemmar är ni? Följt av nästa fråga: Hur många kommer på gudstjänsterna?. Det är svårt att mäta antalet besökare som en måttstock för att församlingen mår bra.

Vi började i stället att prata i termer som var mer öppna frågor: Hur mår församlingen? Vilka utmaningar ser du i församlingslivet just nu? Vad gläds du mest åt just nu?

Med önskan om en god läsning!