Hopp och förtvivlan går hand i hand för oss assyrier/syrianer i Turkiet

Under de senaste åren har det skett lovande framsteg för minoriteterna i Republiken Turkiet. Tidigare konfiskerades icke-muslimers tillgångar genom förmögenhetsskatten. På den tiden mötte kristna stora svårigheter till följd av skattesystemet som tog hänsyn till religion. Vi är dock glada över att det har skett en positiv förändring under de senaste 20 åren.

Under denna period har statliga tjänstemän deltagit i de kristna religiösa högtiderna som assyrier/syrianer firar varje år i Midyat och Mardin, de besöker kristna församlingar och hälsar vänligt under assyriska/syrianska högtider. Det är också ett medvetet beteende från guvernören i Mardin att skicka kakor och godis som julgåvor till alla assyriska/syrianska kyrkor och lärare.

Jag blir överraskad men tvingas stanna upp och fundera när det då och då uppstår någon ny förändring. Vi som kristen minoritet kan aldrig vara säkra på om eller hur länge den här förändringen kommer bestå. På grund av alla de svårigheter vi tidigare stött på har min tillit och mitt förtroende minskat.

1915 deltog Lahdo Katte från min familj i slaget vid Gallipoli och blev martyr. Trots att vi som kristna gjorde allt vi kunde vid den tiden för att försvara hemlandet, behandlades vi annorlunda på grund av religion.

Vi assyrier/syrianer har bott i det här landområdet i tusentals år.

—  Gabriel Gabro Agirman Beth-Qathe

I grundskolan var jag en av de mest framgångsrika eleverna. Trots att min lärare tyckte mycket om mig behandlades jag inte på samma sätt som de andra eleverna. När jag presterade bra på proven brukade han säga till mig: “Jag önskar att du inte var kristen. Om du var muslim skulle jag behandla dig annorlunda. Du är kristen, då räcker det med 5 poäng.” Dessa ord diskriminerade mig och gjorde mig mycket ledsen. När jag fick mitt betyg, såg jag att mina poäng för sju av nio ämnen var 5 poäng, men för två ämnen hade det minskats till 4 poäng, trots att jag skulle ha fått 5 poäng. Min lärare sa: “Jag minskar poängen för två kurser till 4 poäng eftersom jag inte kan ge dig ett högre betyg, för att du är kristen. Om du har varit muslim skulle du fått 5 poäng i dessa ämnen plus tre stjärnor.” Sådana händelser kan aldrig glömmas när de inträffar under barndomen.

Därför får den oväntade förändringen under de senaste åren oss assyrier/syrianer att fundera. Är detta egentligen inte samma gamla Turkiet? Vi är inte vana vid det som sker. Vi måste vara noggranna och ta våra steg försiktigt.

De senaste förändringarna gläder oss. Jag hoppas att detta inte tolkas fel och det är inte min mening att göra propaganda för regeringen, men jag strävar alltid efter att berätta sanningen. Det är viktigt att stå fast vid sanningen.

Om önskemålet är att vårt förtroende ska växa måste de mord som i rätten avskrivits som olösta - trots att mördarna är kända - lösas. Mördarna som under de senaste decennierna dödat 50–60 personer av vårt folk måste ställas inför rätta. Det skulle göra att vi känner oss tryggare. Att ge gåvor som parfym eller godis under högtider löser inte problemet, det skapar bara ytterligare frågetecken.

Att skicka hotmeddelanden till skolledare som firar jul, något som en inflytelserik rektor gjorde senast i julas, försvagar vår nationella sammanhållning och skadar förtroendet, utöver att det påminner oss om de gamla dåliga tiderna. Naturligtvis gläds vi åt uppförandet och invigningen av en ny syrisk ortodox kyrka i Istanbul*. Samtidigt kan vi inte bortse från det faktum att många av våra historiska kloster och kyrkor har omvandlats till moskéer.

[ Aday Bethkinne: Alldeles för många människor i vårt land vill inte omfamna det svenska ]

Ett annat positivt tecken för demokratin är att assyriska/syrianska parlamentsledamöter har deltagit i tre sessioner av det turkiska parlamentet. Men det är värt att notera att vår företrädare i det turkiska parlamentet, George Aryo Aslan, hotades när han yttrade några hälsningsord på sitt modersmål under firandet av sitt folks viktigaste högtid, trots att han hade fått godkännande från parlamentets talman att göra så.

Behöver vi verkligen genomföra ett dna-test för att övertyga ledamöter och anhängare av det turkiska nationalistpartiet İYİ Parti om vårt ursprung? Vi assyrier/syrianer har bott i det här landområdet i tusentals år. Den respekterade parlamentsledamoten George Aryo Aslan är en representant för denna civilisation.

Det parti som inte accepterar oss och diskriminerar oss bör ställas inför rätta med allvarliga påföljder, vilket potentiellt borde leda till nedläggning. George Aryo Aslan är inte ensam. Alla assyrier/syrianer är med honom.

Sist men inte minst vill jag uttrycka “Akitu Brikho!” till alla som firar assyrisk nyårsdag - Akitu - den 1 april. Samtidigt önskar jag er alla en fröjdefull påsk som förhoppningsvis skapar fred och en bättre värld för hela världen.

* Marken där den nyinvigda syrisk ortodoxa kyrkan i Yeshilkoy står ägs av staten. Ett viktigt uttalande i det dokument som vi har fått är följande: “De 1000 kvadratmeter övergiven mark som tillhör Yeshilköy kommun i Stor-Istanbul har tilldelats Old Syriac Foundation of Istanbul på obestämd tid, genom en enhällig omröstning i vårt kommunfullmäktige, så länge de använder den som en plats för gudstjänst.” Med andra ord har vi fått ett dokument som är lika värdefullt som lagfarten.

Texten är en översättning från det assyriska/syrianska originalet till svenska av Nabil Yousef.

[ IS tar på sig dödliga attacken mot Istanbul-kyrka ]