Finns ingen annan planet som väntar

Drömde en sådan hemsk mardröm en natt. Det var översvämningar, jordbävningar och ett stort antal människor dog på grund av det. Vaknade upp, lättad över att det bara var en dröm. Kunde tryggt gå upp och brygga mitt ickeekologiska kaffe.

Men slutade inte fundera. Naturkatastrofer är för många ingen mardröm, det händer på riktigt. Till stor del på grund av konsekvenserna av de val vi har gjort och gör. Rapporter från forskare menar att vi måste sänka jordens temperatur. Ändå så lever vi, jag, som om jag inte hörde på.

Vi i Sverige har det bra såvida att vi har förskonats från naturens ifrånsägningar. Men hur länge? Hur blir det för mina barn när de växer upp? För mina barnbarn?

Vi bor på en liten planet i rymden, vi kan inte hoppa över till en annan när den är förstörd. Ändå förbrukar vi jordens resurser som om de vore oändliga. Vi vet ju vad jorden mår bra av. Att flyga är inte miljövänligt, men värme och semester tycks vi se som en mänsklig rättighet. Att shoppa billiga kläder som måste bytas ut varje reaperiod tar vi också för självklart.

I vardagen kan jag göra små val. Men jag tror inte det är nog. Jorden behöver större krafttag. Klara besked, tydliga riktlinjer. Eller källsorterar vi lite till och håller tummarna för att det räcker?

Karolina Gårdendahl, Malmö