Flyktingfrågan kräver mer än partipolitiskt tjafs

Jag har för första gången i mitt liv besökt och hjälpt till vid ett asylboende i södra Sverige och i asylboende i Sickla. Mött människor som med några korta berättelser, på engelska eller med fingerspråk, ger mig fasansfulla bilder som bränner sig fast i mitt inre. Barn som storögt titta på mig och samtidigt haft skrattet nära till hands, just så som barn är. Mina ögon tårfylls när jag skall återge några av deras berättelser för min familj och vänner. Att känna empati är lätt men det gör ont, mycket ont.

På frågan som ibland finns i luften: Ska vi slänga ut dem eller hjälpa dem? Finns naturligtvis bara ett svar – självklart skall vi som Hans Rosling uttryckte det – säga: Välkomna.

Men för att klara av detta behöver jag och många med mig hjälp av er som är politiker. Som volontär i ett asylboende ska man inte behöva mötas av det självgoda hån och leende som KD-politiker visade oss när de står och dricker champagne och jublar över några dagsaktuella frågor i svensk politik. Vi som utan egen vinning engagerar oss i flyktingfrågan skall kunna avkräva mer stöd och omdöme än så, eller hur?

Flyktingfrågorna behöver självklart en politisk samsyn kring ett antal svåra lösningar, på kommunnivå och på riksnivå. Flyktingfrågan innehåller många svåra frågor och resulterar i många svåra åtgärder, det finns inga snabba lösningar.

Men ni som är politiker måste göra ert jobb, bli professionella och ta ledarskapet för hela Sverige och därmed sätta vissa frågor över partipolitisk taktik. Ni vet liksom jag att förändringar inte sker genom välvilja och frikostighet, utan genom kamp och uppoffringar. Vi själva, kommuner, entreprenörer och andra avstår inte från något om ingen kräver det.

Lösningar som inte bygger på samarbete undergräver snabbt moral och anständighet. Det är inte konstigt att de som driver privata asylboende tar ockerhyror, privata entreprenörer roffar åt sig vad de kan och en del kriminella gäng kommer att lyckas med nyrekrytering. Allt detta sker framför våra ögon och allt detta kan bara lösas genom samarbete och det börjar med en politisk samsyn.

Den fria marknaden som i dag råder kring asylboendet är i själva verket en katastrof, en fasad för frikostiga bidrag och gåvor till några få. Vår välfärdsstat som är utformad och tänkt som en social trygghet för oss alla håller nu på att förvanskas och fungerar i praktiken som en inkomstkälla för chefer som betalar låga löner, privata hyresvärdar som tar ockerhyror och olika entreprenörer som skor sig på att ni som politiker inte kan etablera en samsyn i flyktingfrågan på riksnivå och på lokal nivå.

Jag skulle behöva känna inom mig att Sveriges alla politiker gör sitt jobb, sträva aktivt efter gemensamma lösningar på mycket svåra problem, men den känslan finns inte inom mig – det känns frustrerande, mycket frustrerande!

Gert Svensson