Guds strålkastarljus i våra liv ger väckelse

Det största utmaningen för en församling som vill väckelse är att väcka alla dem, som kallar sig kristna men som inte lever ett liv i Jesu efterföljd och lydnad. Sekulariseringen har trängt djupt in i församlingen och tidsandan har påverkat vår tro mer än vi anar. Vi är sakta på glid bort från det som ska känne­teckna en väckelse.

Runt om i landet ber vi därför om ett andligt uppvaknande – väckelse i svensk kristenhet. Men ingen böneverksamhet kan lyfta en församling där likgiltighet och ljumhet råder. En sådan församling kan inte bli ett redskap till otroendes frälsning. Väckelsen måste därför börja bland Guds folk. Vi måste ödmjuka oss och söka Guds ansikte och be honom om förlåtelse. Vi måste på nytt förkunna synd, omvändelse och förlåtelse, om vi vill se en förändring av det andliga läget i våra församlingar.

Det är helt nödvändigt att vi som har en kristen bekännelse på nytt ställer våra liv under Guds skarpa strålkastarljus, så att han får avslöja vad som finns i våra hjärtan och liv. Genom Guds ord och den helige Ande som åstadkommer väckelsen skapas så ett behov hos oss att få del av den djupare rening som Gud vill utföra i sin församling. Endast på detta sätt blir det väckelse i våra församlingar och det andliga livet lyfts upp på ett högre plan. Då kan vi också bli redskap för den väckelse som Gud vill sända över vårt land.

Men en väckelse innebär en kamp i andevärlden och då är det också viktigt med de troendes uthålliga bön så att väckelsen kan bryta fram.

”Men om mitt folk som är uppkallat efter mitt namn ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himmelen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land” (2 Krön 7:14).

Arne Brännström, Lidköping