Kanske värt spara 600 miljoner?

Digitaliseringen i Sverige går glädjande nog framåt, men i flera avseenden går det tyvärr inte tillräckligt fort. Den planerade lagändringen som innebär att offentlig sektor enbart ska ta emot e-fakturor är ett sådant exempel.

Ny teknisk utveckling kan effektivisera ett stort antal processer på myndigheter för att spara tid, miljö och pengar. Processer som tidigare har hanterats pappersvägen kan flytta till digitala plattformar.

Övergången tar självklart tid och kräver en initial investering. Men genom besparingar i form av tid, minskad miljöpåverkan och ökad service tjänar man snabbt in investeringen.

En e-faktura innebär att hela fakturaflödet automatiseras. I stället för att skicka en pappersfaktura per post eller en pdf-faktura via e-post så skickas fakturan istället direkt in i mottagarens datorsystem. E-fakturor minskar den manuella administrationen och därmed får man både en effektivare process och mindre miljöpåverkan.

Trots uppenbara fördelar finns ännu inget lagkrav som innebär att offentlig sektor i Sverige enbart ska ta emot e-fakturor. Jämfört med våra nordiska grannar har vi halkat efter, i Danmark infördes ett lagkrav 2005 och i Norge 2012.

År 2015 tog Ekonomistyrningsverket (ESV), på uppdrag av regeringen, fram en rapport med förslag på tidpunkt för införandet av ett lagkrav. I rapporten förekommer tre alternativa tidpunkter och den som förordas är november 2018.

ESV har också utrett om delar av offentlig sektor kan gå över till att enbart ta emot e-fakturor redan januari 2018. ESV bedömer att samtliga statliga myndigheter, samt merparten av kommunerna och landstingen, redan har fungerande rutiner för e-fakturering. Om kravet skulle tidigareläggas, för de som är redo, skulle enligt ESV:s kalkyler över 600 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar kunna sparas.

Ju snabbare lagkravet införs, desto mer pengar finns att spara. Ett införande redan i januari 2018 bör fortfarande vara möjligt om riksdagen godkänner förslaget under hösten. De tekniska lösningar som behövs finns redan på plats. Nu är det dags för riksdagen att öka takten och besluta att införa lagkravet tidigare, helst redan i januari 2018. Det finns 600 miljoner skäl att göra det.

Carola Lissel