Människor som b­ehöver andrum

Tisdagen 24/11 2015 kommer vi minnas med sorg. Vi har gjort mer än nästan alla andra västländer för att ta emot människor som flyr. Men nu ska vi tävla med övriga om bäst sätt att säga nej. Något hände väldigt snabbt mellan september och nu. Mellan statsministerns "mitt Europa bygger inga murar", alla tårar över en död pojke på en strand och regerings­beskedet 24/11 om försämrade flyktmöjlig­heter.

Skälet är andrum, säger regeringen. Visst finns skäl att bli stressad när människors liv står på spel. Många kommuner, myndigheter och ideella organisationer stressar enormt för att kunna ta emot alla. Så vad ska vi då göra?

Men kanske finns alternativ till regeringens förslag till skärpta regler? Alternativen har inte prövats ordentligt. Nu hade det behövts förslag som hjälpte oss att lösa situationen – inte att skjuta den ifrån oss.

Vi hade till exempel behövt:

Se över regler som stoppar upp. Omreglera upphandlingsregler som får till följd att sängplatser står tomma i väntan på beslut. Justera omfattande krav på hur flyktingboende måste se ut och regler som inte tillåter enklare tillfälliga, enklare boenden.

Ge betydligt större stöd till ideella organisationer så att de kan mobilisera all den kraft som finns där.

Bättre samordning mellan stat och kommuner för att få fram fler skolplatser.

Ge större stöd till kommuner som tar ett oproportionerligt stort ansvar, som Malmö, och finna sätt att sprida människor, resurser och ansvar runt om i landet.

Fler förslag hur fler människor snabbare kan komma ut i studier och arbete.

Nu tycks ingen kunna svara på vart männi­skor ska ta vägen. För en flykt går inte att köra baklänges. Signalerna även från en del andra länder är också skärpta regler.

Regeringen borde ha tagit sig tid att andas lugnare i stället för att i andfått stresstillstånd presentera de förslag som lades fram den 24/11. De som allra mest behöver andrum är människor på flykt.

Lennart Hallengren, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet Skåne