Debatt

Migrationsverket gör er hemläxa om Afghanistan

Historien om mannen i Flen belyser det prekära kunskapsgap som finns på Migrationsverket.

Just nu sitter en ensam man i förvar i Märsta. Inom ett fåtal dagar ska han skickas till­baka till Afghanistan. Sedan han lämnade sitt hemland år 2011 har han flackat runt i Mellanöstern och Europa för att söka asyl. Hans dotter kom ensam till Sverige 2011 och har sedan dess permanent uppehållstillstånd. Hustrun och ytterligare två döttrar söker för tillfället asyl i Grekland. Sedan 2013 har mannen funnits hos sin dotter i Sverige och samtidigt konverterat till kristendom.

Migrationsverkets beslut är nu att snarast skicka honom tillbaka till Afghanistan och man menar också att den 12-åriga dottern bör följa med om familjen vill återförenas. Verket upplever inte att säkerhetsriskerna är stora nog för ett fortsatt skydd i Sverige.

Med lite bredare kännedom om Afghanistan visar fallet hur stor okunnigheten om säkerhetsriskerna i Afghanistan är hos ansvarig myndighet. Det b­elyser en trend som startat 2014 då allt fler afghanska flyktingar skickas hem till osäkra öden.

Mannen i Flen kommer från staden Herat i nordvästra A­fghanistan. Migrationsverket bedömer det som en säker plats medan vi som känner männi­skor på plats gör en annan bedömning. Provinsen Herat är känd för att vara en mycket strikt konservativ provins med betydande talibaninfluerade miljöer. Regelmässigt rapporteras om väpnade stridigheter och bomber i regionen. Även hjälparbetare på plats attackeras och dödas.

En konvertit från islam till en annan religion är mycket illa ute i ett så traditions­bundet och konservativt samhälle som Afghanistan. Även om dödsstraff för konvertering numera är officiellt avskaffat finns det en uppenbar risk för långt fängelsestraff. Dessuto­m är den "allmänna" folkliga t­oleransen för konvertiter närmast noll. Även om inte staten tar ditt liv är risken uppenbar för att grannskapet gör det.

Historien om mannen i Flen belyser det prekära kunskapsgap som finns på Migrationsverket. Vi menar att man bättre och mer engagerat måste förstå den hotbild som många flyktingar från Afghanistan lever under. Här spelar den religionsbundna kulturen en avsevärd roll.

Hur man kan vilja skicka hem en pappa, och också hans dotter till ett liknande öde är för oss ofattbart. Om Sverige ska leva upp till både Genèvekonventionen och Barnkonventionen så borde det vara en omöjlighet. Allt pekar mot att Migrationsverket har en hemläxa att göra angående Afghanistan och 12-åriga Marias pappa.

Peter Hjukström, Afghanistankännare

Micael Lundin, pastor

Bengt Sjöberg, pastor

Per Gisslén, advokat

Fler artiklar för dig