Sätt Dawit Isaak framför principer

Den politiska majoriteten på Lidingö bestående av M, Kd och Lidingöpartiet hade vid kommunfullmäktiges möte, måndagen den 15 juni möjligheten att rädda en mans liv, genom att göra en sådan enkel sak som att namnge en liten bit mark efter honom: Dawit Isaaks Frihetstorg. Man undlät att göra så, genom att avslå ett förslag från den politiska oppositionen, eftersom det stred gentemot ett antal principer man antagit i kommunen, sa man.

Dawit Isaak är som bekant en svensk journalist, född i Eritrea. Han har suttit fängslad i Eritrea i 14 år utan vare sig rättegång eller juridiskt ombud. Han är den ende svensk, som av Amnesty International har utsetts till samvetsfånge och är också den ende EU-medborgare, som sitter fängslad för sina åsikters skull.

I New York, på 1980-talet, tog staden beslutet att namnge platsen utanför Sovjets ambassad efter Andrej Sacharov, Nobelpristagaren, aktivist för mänskliga rättigheter också han en samvetsfånge. Detta innebar att varje dag, varje gång det kom ett brev eller någon skulle hänvisa till Sovjets ambassad i USA, så påmindes världen om protesterna mot fängslandet av Sacharov. Det tog skruv. Året därefter var Sacharov fri.

Situationen vid kommunfullmäktigemötet den 15 juni på Lidingö påminde om en scen ur Hasse Alfredssons film "Den enfaldige mördaren", där fabrikör John Höglund sa: "Månsson ska inte tro att jag bryr mig om den här skitsumman, det är inte det. Det är principen!"

Att som M, Kd och Lidingöpartiet hänvisa till principer för att låta bli att rädda en människas liv kommer naturligtvis att få konsekvenser, inte minst för Dawit Isaak själv och hans familj och tre barn, som väntar på honom här hemma i Sverige.

Charlotta Huldt