Släpp fram de unga i kyrkans styrelser

I höst kan alla kyrkomedlemmar som föddes år 2000 lägga sin röst på dem som ska sitta i svenska kyrkans ledning.

År 2000 förändrades den så kallade statskyrkan till Trossamfundet Svenska kyrkan. Sedan dess har det hållits fyra kyrkoval. Valdeltagandet har varit oerhört lågt. Endast strax över 10 procent av de röstberättigade har tagit sig till valurnorna.

Det låga valdeltagandet innebär att några få röster kan få stor betydelse. Bland Sverigedemokraterna pågår redan en stark valrörelse medan andra grupperingar är mer saktfärdiga.

Redan i mars nomineras kandidater till kyrkomötet, det vill säga kyrkans riksdag. Kyrkovalet omfattar också kyrkans 13 stiftsfullmäktige liksom församlingarnas kyrkofullmäktige och kyrkoråd.

För den som vill påverka kyrkans framtid är det alltså viktigt att följa med i det som nu sker.

Det finns en allmän, men numera felaktig, uppfattning att Svenska kyrkan styrs av biskopar och präster. Så har det säkert varit under tidigare sekel. Men i dag har varken ärkebiskopen eller de övriga 13 biskoparna rösträtt i kyrkomötet. Däremot har de skyldighet att närvara och möjlighet att delta i debatten. Men endast de 251 valda kyrkomötesledamöterna har rösträtt.

Medelåldern bland de nuvarande kyrkomötesledamöterna är drygt 50 år. Det borde vara dags att släppa in en yngre generation i kyrkans ledning.

De som nu är 30 år har redan haft flera möjligheter att rösta i kyrkovalen. Men få har funnits på valbar plats på vallistorna.

Det är troligen bra att 16-åringar får rösta. Men ännu viktigare är det att fler 20- och 30-åringar får en given plats i kyrkans ledning. Den fria öppna och demokratiska folkkyrkan kan inte styras säkert framåt av dem som var unga för ett halvsekel sedan.

Ragnhild Danell, pensionär Uppsala