Sluta att svartmåla palestinierna, Bo Westin

Om man, som Bo Westin (Dagen 2/12), tar ensidig ställning i konflikten Israel-Palestina, blir man lätt enkelspårig och går till stora överdrifter. Enligt ett gammalt ordspråk, är det inte ens fel att två träter. Det är klokt att försöka se konflikten från båda sidor.

Bo Westin skriver att konfliktens grundproblem är att o­mkringliggande grannar h­atar judarna och att palestinierna vill ha tillgång till Västbanken endast för att kunna utplåna I­srael. Westin säger sig samtidigt tro på en fredlig lösning men har inget att säga om det övervåld, som utövas mot palestinierna i Gaza men också dagligen vid muren mot Västbanken. Westin har heller inget att säga om de judiska bosättningar, som gör en palestinsk stat omöjlig. Allt är, enligt Westin, palestiniernas fel.

Israel är däremot fredsänglar som många gånger gjort smärtsamma eftergifter i syft­e att nå fred. Vidare fredsförhandlingar skulle betyda, att Israel måste lägga sig platt. Så enkel är inte verkligheten; det är denna brist på nyanser och balans, som inte löser utan skapar konflikter. Man kan kräva att palestinierna erkänner Israels rätt att existera och på samma sätt att Israel erkänner Palestinas rätt att existera. En god början är att sätta stopp för de olagliga och mycket provocerande bosättningarna. Palestinierna bör sluta med raket­beskjutningen över Israel.

Bo Westin kallar sexdagarskriget 1967 för ett försvarskrig och menar att Israel därför har lika stor rätt till Västbanken som palestinierna. Är detta en riktig historiebeskrivning? Enligt mina historiska källor var det Israel som inledde kriget den 5 juni kl 08.45.

Efter tre timmar hade Israel förstört 286 av 420 flygplan i det egyptiska flygvapnet. Efter sex dagar hade Israel ockuperat Sinai­halvön, Golanhöjderna, Västbanken och östra Jerusalem. Detta strider mot internationell rätt och FN har krävt att Israel ska dra sig tillbaka från all ockuperad mark – även Västbanken.

Den kristna tron uppmuntrar oss till att alltid söka sanningen och ställa oss på den lilla och förtryckta medmänniskans sida. Det är inte svårt att se vem som är den svagare parten i den rådande konflikten mellan Israel och Palestina. Låt oss heller inte glömma våra kristna bröder och systrar i Palestina. De känner sig ofta bortglömda och övergivna och har svårt att förstå många medkristnas ensidiga stöd för Israel.

Larseric Nyberg, kyrkoherde emeritus