Vi borde skrota en rad utsläppsrätter

Inom EU bedrivs klimatpolitiken efter i huvudsak två linjer.

Den ena handlar om att stora utsläppare; stålindustrier, kraft- och fjärrvärmeverk, har fått utsläppsrätter som de måste hålla sig inom eller köpa upp för att kunna släppa ut mer än sin kvot. I Sverige är drygt 800 stora företag med i systemet, och de står för omkring 40 procent av Sveriges totala utsläpp.

Den andra linjen är att länderna har nationella åtaganden att minska utsläppen inom övriga sektorer som transporterna, livsmedelssektorn och övriga områden.

Enligt tidningen Ny Teknik har systemet med utsläppsrätter minskat utsläppen i Sverige­ med 100 000 ton förra året, vilket är 0,4 procent av företagens totala utsläpp. Inom exempelvis transportsektorn har utsläppen minskat med en halv miljon ton, vilket är 3 procent av trafikens totala utsläpp på 16 miljoner ton.

Handeln med utsläppsrätter är de marknadsorienterade klimatpolitikernas käpphäst, men resultatet hittills kan ju inte ses som annat än skandalöst dåligt - en minskning av utsläppen med 0,4 procent på ett år, när det enligt klimatvetenskapen borde vara 7-10 procent per år.

Vi borde skrota en massa utsläppsrätter, dra ner kvoterna ordentligt så att priserna går upp. Vi kan börja med Vattenfalls och Fortums alla utsläppsrätter. Annars får vi skrota systemet helt och företagen får betala ett rakt pris för varje ton de släpper ut, och inom 15-20 år helt enkelt ett förbud att släppa ut fossilt koldioxid.

Torbjörn Vennström