Vi måste våga nå de onådda

Alltsedan orden "Gå ut" har den Jesustroende kyrkan varit delaktig i Guds mission. Genom ord och handling, lokalt och globalt, har individer såväl som grupper delat evangeliet om Jesus.

Flera av de svenska kristna samfunden har sedan 1800-talet sänt pionjärmissionärer till onådda folkgrupper i okända länder. På så vis formades svensk mission länge av en vilja att dela evangeliet bland de minst nådda och att verka för ett Guds rikes utbredande bland de mest utsatta. Hur ser det ut i dag? Är vi lika ivriga att sända pionjärmissionärer som tidigare? Är det lika viktigt för oss att dela evangeliet bland folkgrupper som aldrig tidigare hört om Jesus?

Definitionen av vilka som är onådda och statistiken om hur många onådda folkgrupper som det finns spretar, men vi kan trots det konstatera att det bland hundratals folkgrupper fortfarande inte finns en inhemsk kyrka. Enligt relativt nyligen framtagen statistik arbetar 90 procent av världens evangeliska missionärer bland folkgrupper som redan nåtts av evangeliet. Samma siffror gäller när det handlar om ekonomiska medel.

Hur kommer det sig att vi inte längre tycks prioritera pionjärmission? Världen ser naturligtvis annorlunda ut i dag. I ett mångkulturellt Sverige har missionens plats flyttats och därmed också behoven, men vi tror att det även finns andra anledningar till varför vi i dag tvekar att arbeta evangeliskt bland onådda folkgrupper.

Missionens mörka historia. Ingen kan förneka att i historien har mission ibland gått hand i hand med koloniala krafter. Med brist på respekt för mångfald och människovärde har missionärer försummat att kontextualisera evangeliet och erkänna Guds närvarande uttryck i andra kulturer än i den västerländska. Denna historia har hos många lett till en skam som gör att vi hellre avstår än blir förknippade med kristen mission och dess historiska misstag.

Vi måste erkänna våra misstag och lära av dem, men historien får inte bli en ursäkt för att försumma missionsuppdraget om att nå alla folk med budskapet om Jesus. I dag arbetar vi i Evangeliska Frikyrkan (EFK) utifrån en rättighetsbaserad mission och med en stor medvetenhet om att kontextualisera evangeliet till varje kultur.

Kyrkans inre sekularisering. I ljuset av historien kan vi se att sändande av missionärer har varit som mest intensivt i väckelsetider. I dag räknas Sverige till ett av världens mest sekulariserade länder. Frågan om Jesus verkligen är Guds son och befriaren av hela mänskligheten eller bara en av många vägar ställs inte bara utanför den kristna församlingen, utan även i den. Att satsa tid och pengar på missionärer med ett ärende att dela evangeliet är då inte motiverat.

Vi, som svensk kristenhet, behöver utmana oss själva, vår bekännelse och vår mission. Utan en drivkraft som skapas av en hög bekännelse kombinerat med kärlek till människor är det omöjligt för oss att våga riskera vårt anseende i ett sekulariserat samhälle.

Vår egen bekvämlighet. Att sända och arbeta evangeliskt bland onådda är utmanande och kan även innebära vissa risker. I dag sker mycket arbete genom systerkyrkor och partnerorganisationer vilket gör att vi ibland arbetar pionjärt genom ekonomiskt stöd. Men vi tycks sällan vara beredda att själva sändas eller sända svenska utlandsarbetare till platser som innebär en lägre materiell standard eller risk för individen.

Livet med Jesus innebär stora utmaningar där vi ibland behöver lägga vår egen bekvämlighet åt sidan och våga lita på att Gud bär där våra skyddsnät eventuellt brister.

Som regionledare i EFK:s internationella arbete möter vi behovet av missionärer till och arbete bland de mest onådda och mest utsatta. Vi behöver fråga oss hur Guds kallelse kan nå nya människor och hur viljan satt satsa och ge till pionjära insatser kan öka.

Du som läser det här och är ledare i en församling, hur kan din församling utmana och uppmuntra till pionjärmission? Du som är kristen och medlem i en församling, hur kan du vara med och bidra till att församlingar växer fram bland människor som ännu inte har mött Jesu kärlek? Vi tillsammans som kristna, låt oss be, samtala, nätverka och stödja varandra till att återigen bli sändare av pionjärmissionärer.

Linnea Åberg, regionledare för EFK Asien

Andreas Dagernäs, regionledare för EFK Afrika

Anna-Maria Jonsson, region-ledare för EFK Latinamerika