Är du redo om krisen kommer?

”Jag förbereder mig inte för en apokalyps”

"Vi har ansvar att använda de goda åren för att förbereda oss"

Jonas Ahlforn von Beetzen (bilden) trycker på en knapp på betongväggen och garageporten under hyreshuset i centrala Örebro öppnas automatiskt.

– Visst, det måste gå att köra ut bilen på något sätt, men om strömmen försvinner blir det direkt mycket svårare, säger han.

Jonas Ahlforn von BeetzenNågra minuter tidigare har vi lämnat familjens källarförråd där Jonas Ahlforn von Beetzen har magasinerat fyllda vattendunkar och mat.

På hyllorna står bland annat konserver, havregryn, choklad, rapsolja, toalettpapper. I familjens lägenhet, några våningar högre upp, finns dessutom gasollampa, vevdriven radio, svarta sopsäckar, vattenreningsfilter med mera.

– Det ska räcka till mig, min fru och våra två barn, säger han och berättar att hela lagret har kostat ungefär 1 000 kronor i inköp.

– Dyrare än så är det inte.

Inte förberedelse för apokalyps

Den 20 december presenterade Försvarsberedningen en rapport om totalförsvaret.

– Samhället är beroende av el, it och elektronisk kommunikation, transporter och drivmedel. Ett avbrott i försörjningsflöden påverkar stora delar av samhället. Cyberattacker utgör ett reellt hot, sa Försvarsberedningens socialdemokratiska ordförande Björn von Sydow när han överlämnade rapporten till försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Samtidigt betonade han individens ansvar – om de som har möjlighet att förbereda sig gör det kan mer sårbara individer få hjälp av de begränsade offentliga resurser som troligtvis finns kvar vid händelse av en kris.

– Vi föreslår därför att den enskilda individen ska vara beredd att klara sin egen försörjning och omsorg i en vecka utan stöd från det offentliga, sa Björn von Sydow.

I rapporten talas det om såväl krig som kris­situationer. Men Jonas Ahlforn von Beetzen vill i princip enbart prata om det sistnämnda.

– Jag förbereder mig inte för en apokalyps, poängterar han.

Att aktivt förbereda sig för nödsituationer brukar populärt kallas preppning – de som preppar benämns preppare. Orden kommer från engelskans prepping och bland många amerikaner är prepping en livsstil. Wikipedia förklarar att preppare ofta införskaffar akutmedicin, tränar självförsvar, bunkrar mat och vatten, förbereder sig för att bli självförsörjande och bygger underjordiska skydd eller liknande som kan hjälpa dem att överleva en katastrof.

– Ibland frågar folk om jag har blivit en preppare och då blir jag lite tveksam, säger Jonas Ahlforn von Beetzen, som förklarar att svaret beror på hur preppning definieras.

– Om preppning innebär att förbereda sig för en lite större samhällelig kris så svarar jag ja även om jag inte tror att den är så sannolik.

109812.jpg

Bibelaspekter för preppning

Försvarsberedningens rapport exemplifierar inte hur den föreslagna egna försörjningen och omsorgen ska gå till. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har däremot sammanställt flera checklistor, något som Jonas Ahlforn von Beetzen menar har varit användbart.

När började du preppa?

– Efter Försvarsberedningens rapport i december. Jag har alltid varit politiskt intresserad och rapporten fick mig att börja fundera. Hur klarar jag mig utan betalkort, el, vatten, avlopp och så vidare om våra samhällssystem slås ut?

Jonas Ahlforn von Beetzen, som är distriktspräst i Sörbykyrkan i Almby församling (samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan), menar att det finns starkt stöd i Bibeln för att följa Försvarsberedningens uppmaning. Han hänvisar bland annat till Romarbrevet 13 där det talas om att vi ska underordna oss överheten.

– Så länge det inte går emot min tro ska jag följa ledarna. I det här fallet handlar det om en bred överenskommelse, Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, och jag ser inte att rekommendationen ligger i konflikt med min kristna tro.

Enligt Jonas Ahlforn von Beetzen finns det åtminstone tre bibelaspekter kopplade till beslutet att preppa. Den första är Jesus ord om att det kommer att komma prövningar, men att vi inte ska vara rädda, som beskrivs i Markusevangeliet 13:13. Den andra aspekten handlar om att kyrkan har en viktig roll.

– Genom att följa Försvarsberedningens rekommendation kan vi fungera som ett föredöme. Vi kan också stötta människor i deras oro, säger han och hänvisar till Psaltaren 46 om att Gud stillar strider och är en hjälp i nöden.

– Josef och Farao utgör den tredje aspekten. Josef får ett tilltal från Gud som han väljer att agera på. När Försvarsberedningen nu säger att svåra år kan komma har vi ett ansvar att använda de goda åren för att förbereda oss för de eventuellt svåra.

Framför allt hänvisar Jonas Ahlforn von Beetzen till den gyllene regeln – alltså att vi ska behandla andra på det sätt som vi själva vill bli behandlade.

– Om jag kör bil och ser en ambulans i backspegeln flyttar jag på mig för ett den enklare ska kunna komma förbi. På samma sätt förbereder jag mig så att de som verkligen behöver hjälp i en krissituation ska få det. Det kan till exempel handla om sjuka och äldre som har svårare att köpa in de saker som behövs.

”Vattentillgången är det viktigaste”

Tuve Skånberg, KDEn annan person som har börjat förbereda sig för en större eller mindre störning i samhällssystemen är riksdagsledamoten Tuve Skånberg (bilden). KD-politikern har redan en lista på förnödenheter som han har införskaffat.

– Ärtsoppa, skinka och andra konserver på burk. Ris, pasta, batterier, bensin- och vattendunkar, yllefiltar, värme- och stearinljus, spritkök, T-röd, olja till fotogenlampor och så vidare, säger han till Dagen.

– Vi har tagit i lite extra och klarar oss 14 dagar. Och då räknar vi även med att kunna dela med oss till andra.

Dessutom berättar han att han har köpt in jod­tabletter för en eventuell kärnvapenattack, radioapparater som kan drivas med batterier eller solceller och som även kan vevas igång samt vattenfilter som kan rena upp till 400 000 liter vatten.

– Vattentillgången är det viktigaste. Om den stryps kommer de sanitära olägenheterna snabbt att bli enorma. Tack vare bäcken vid vårt hus och vattenfiltret som jag har köpt kommer vi att klara oss, ett vattenfilter borde alla ha.

Extremt sårbart samhälle

Sverige är, enligt Tuve Skånberg, ett extremt sårbart samhälle eftersom det inte finns några större lager av exempelvis drivmedel. Han säger att systemkollapser orsakade av exempelvis it-attacker eller att hamnen i Göteborg lamslås snabbt kan få besvärliga konsekvenser.

Till skillnad från Jonas Ahlforn von Beetzen pratar Tuve Skånberg en hel del om sabotage. Han nämner bland annat att Sverige, enligt Försvarets radioanstalt (FRA), utsätts för 10 000 cyberattacker varje månad genomförda av utländska statliga angripare.

Bygger din oro på insyn som du fått i hemligstämplade handlingar via i din plats i konstitutionsutskottet?

– Det kan jag självfallet inte kommentera. Det räcker med att nämna att Försvarsberedningen har sagt att alla svenskar måste kunna ta hand om sig själva i minst en vecka, i händelse av ett anfall på Sverige.

Men samtidigt som han har börjat lagra mat och andra förnödenheter i såväl hemmet som i sommarstugan poängterar han att det är viktigt att inte bli alarmistisk. Han påminner om att de mest troliga orsakerna till att våra samhällssystem slås ut inte handlar om en ond vilja att förstöra dem.

Preppning och preppare är inte helt nya begrepp. I USA har de funnits i många år och i Sverige har antalet preppare ökat kraftigt på 2000-talet.

Det växande intresset har Tuve Skånberg även märkt av.

– Jag sökte nyligen på nätet efter jodtabletter och insåg då att de nästan var slut på alla apotek. Samtidigt var även solcellsradioapparaterna slutsålda på många nätbutiker. Det innebär att de som inte har förberett sig inte kan göra det om läget skulle bli akut.

Församlingarna har ett ansvar

Försvarsberedningens rapport talar om individens ansvar. Tuve Skånberg menar att kyrkorna också har en viktig uppgift.

– Församlingarna behöver fundera på om inte de har ett ansvar för sina medlemmar och för andra personer som bor i närområdet. Vid en systemkollaps ökar risken för inbrott då de som inte har ett lager av mat och andra förnödenheter försöker ta det med våld från andra. Kyrkan kan bistå med en trygg plats att möta andra, samtala med oroliga, samt hjälpa de som behöver dryck, varm mat och värme.

Handlar det om att hjälpa människor att lagra mat och förnödenheter i hemmen?

– Nej. Men för att kunna ha en beredskap att hjälpa i en akut situation behöver församlingarna själva ha preppat med förnödenheter som vatten, spritkök, enkel mat som soppa, filtar och stearinljus.

Tuve Skånberg konstaterar att historien från andra länder har visat att kyrkorna ofta finns kvar när samhällssystemen kollapsar.

– Nu behöver församlingarna vara beredda att erbjuda hjälp till människor på samma sätt som de har tagit hand om flyktingar på senare år.

”Det räcker med Jesus”

Styrelsen för Sörbykyrkan har tillsammans med Jonas Ahlforn von Beetzen redan tagit vissa initiativ. I samband med en gudstjänst i april kommer Centerpartiets förvarspolitiska talesperson i riksdagen, Daniel Bäckström, att medverka. Jonas Ahlforn von Beetzen kommer dessutom att ta upp ämnet i några predikningar inför besöket.

Och redan nu har han berättat på Facebook om sin preppning. Det har gett en hel del respons.

– Mest positiv, men en person skrev också ”Det räcker med Jesus”. Jag ser det som ett spänningsfält, säger Jonas Ahlforn von Beetzen och ritar en triangel i luften.

– Att förtrösta på Gud är en del. Att acceptera det som sker är en del. Men att vara förberedd, att preppa, är också en del. Dessutom är det nyttigt med förberedelse. Dels blir man tacksam över allt vi faktiskt har, dels börjar man fundera på vad som är ens trygghet om allt försvinner. Det är bra att bli påmind om Psaltaren 121.

– Kyrkan kan föregå med gott exempel – det här är ett ypperligt tillfälle att predika om Gud. Den 7 april förra året, samma kväll som terrordådet hade ägt rum på Drottninggatan i Stockholm, ordnade vi en krisgudstjänst. Människor rör sig till kyrkan vid kriser och de gjorde de även då. Vi kan vara en mötesplats, en informationsplats och en böneplats. Frågan är vad det kan innebära också vid större kriser?

Författare: Preppning handlar faktiskt om samhällsansvar

Boken ”Prepping – Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta” sålde slut på mindre än tre månader. Nyligen kom andra upplagan.

Anna-Maria Stawreberg Journalisten och författaren Anna-Maria Stawreberg har under flera års tid skrivit artiklar om preppningsrörelsen. En överlevnadskurs ledde till att hon fick en förfrågan om att även skriva en bok i ämnet.

– Då insåg jag att jag kunde göra nytta, preppning handlar faktiskt om samhällsansvar, säger hon till Dagen.

I den nästan 180 sidor tjocka boken får läsarna konkreta tips på vilka saker som bör införskaffas samt hur man bör agera vid olika situationer. Anna-Maria Stawreberg har intervjuat ett tiotal renodlade preppare samt personal från flera myndigheter.

– Preppning handlar om att hjälpa varandra, att hjälpa sina grannar. I det här fallet är ensam inte stark.

"Prepping"Hur mycket tänkte du på balansen mellan att skriva informativt och att samtidigt inte skrämma upp läsarna?

– Jag jobbade mycket med tonläget. Blir folk skrämda sticker många huvudet i sanden.

Ett känsligt ämne

Men hon medger att ämnen är känsligt – det har till exempel blivit uppenbart i samband med middagar när hon har berättat om arbetet med boken. Många ser en risk med att kommunernas ansvar läggs över på enskilda personer. Och hon säger att vissa även blir provocerade vid tanken på preppning eftersom de ser preppare som extremistiska och vapenfixerade.

– Men jag har aldrig träffat någon sådan person. Tvärtom finns det ett starkt friluftsintresse i botten hos många. Preppningsrörelsen består egentligen av flera olika rörelser och jag har försökt att fokusera på bredden för att göra boken lite lustfylld.

– Dessutom är preppning inte bara bra vid kriser och katastrofer, det kan även vara nyttigt att ha ett lager mat hemma vid influensa när man inte kan ta sig till affären. n

alternative_text

Allt fler vill vara redo för kriser

Mikael Olergård håller regelbundet kurser i krisberedskap.

Mikael OlergårdCivilförsvarsförbundet har ett hundratal instruktörer, däribland Mikael Olergård (bilden). På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) träffar de allmänheten och föreningar och berättar om ”72 timmar”.

– Det är en standardiserad utbildning. Klarar du 72 timmar ligger du bra till, förklarar Mikael Olergård, som berättar att intresset för utbildningen är mycket större i dag än när han kom till Civilförsvarsförbundet för fyra år sedan.

I broschyren som delas ut vid utbildningsträffarna listas fem grundbehov som är viktiga att ha för att klara sig i 72 timmar utan hjälp. Grundbehoven är information, mat, sömn, vatten och värme.

Klarar man sig i tre dygn så har man grunden och kan lätt förlänga tiden med att utöka förråden.

– Det allra viktigaste är information. Och sociala medier är inte rätt kanal för bra information. För nyhetsuppdateringar rekommenderar vi P4, de har ett speciellt uppdrag att förmedla krisinformation och så kallade VMA, Viktigt meddelade till allmänheten.

– Näst viktigast är att ha tillgång till vatten.

Inte som preppare

Orsakerna till eventuella kriser är inte det viktiga i Civilförsvarsförbundets kurser. Fokus ligger på att deltagarna ska bli säkrare i sina hem. Och Mikael Olergård vill helst inte prata om preppning. Han anser att preppare har en annan tanke med sitt förberedande – de vill kunna klara sig under längre perioder och kunna undkomma.

– De är mer inne på att ta sin ryggsäck och fly ut i skogen. Men det pratar vi inte om på grundkurserna, säger han.

alternative_text

4,7 miljoner hushåll får krisbroschyr

I månadsskiftet maj–juni skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut en broschyr till samtliga hushåll i Sverige, cirka 4,7 miljoner stycken. Arbetsnamnet, som kan komma att ändras, är enligt Aftonbladet "Om krisen eller kriget kommer".

MSB fick i februari 2017 ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial för att öka kunskapen hos allmänheten om hur man förbereder sig för kris, höjd beredskap och ytterst krig.

Ytterst är det bland annat det försämrade säkerhetspolitiska läget som är orsaken till regeringsbeslutet.

Christina Andersson leder arbetet med att ta fram broschyren.

– Regeringen har varit tydlig med att den här typen av information behöver bli bättre och att vi behöver få ut den på ett bättre sätt. Det kan handla om hur man ska agera i kriser i fredstid, vid allvarliga störningar i samhället på grund av extremt väder eller om det sker en attack mot någon viktig samhällsfunktion, säger hon till Aftonbladet.

Informationen ska vara lättillgänglig med korta texter och olika illustrationer, precis som i äldre versioner av "Om kriget kommer".

Den 28 maj–3 juni genomförs samtidigt den så kallade Krisberedskapsveckan. Det är en årlig kampanj som MSB genomför tillsammans med bland annat Sveriges kommuner. Årets huvudbudskap blir detsamma som förra året: Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?

alternative_text